Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Häraf begagnade sig Rosén, för att i den session, då svaret
slut-justerades (15 juli), afgifva ett yttrande af så förvånande skärpa,
att det ensamt vore nog för att visa, buru starka de
partipolitiska motsatserna redan voro vid universitetet. Han förklarade sig
nämligen hafva tagit kännedom om Berchs föreläsningar och
sålunda vara i stånd att gifva ett positivt svar på deputationens tre
frågor. På dess första fråga, om Berchs föreläsningar burit någon
frukt, ville han svara, att han »icke sett något tecken därtill», ty
hvarken funnos här några elever, som Berch uppammat, ej heller
några under hans ledning utkomna böcker i ämnet. Den andra
frågan, om man funnit hos ungdomen större håg än förr för dylika
studier, besvarade han indirekt nekande genom att säga, att
ungdomen alltid haft lust för ämnet och att därför de, som före
upprättandet af den nya professuren föreläst däröfver, haft talrika
åhörare,1 hvilket äfven Berch haft i början, men att ingen disputation
utkommit i hans tid, medan man förut disputerat både om åkerbruk,
laxfiske, kolning m. m. Roséns svar på tredje frågan, om Berchs
föreläsningar varit lämpade efter hvad ständerna afsett med
professuren, gestaltade sig till en personlig attack mot Berch. Det
löd nämligen, att denne föreläst öfver ekonomi i gemen,
kammar-saker i gemen, manufaktur och handel i gemen samt
kammarkollegiets instruktion, men deputationen, som bäst visste, hvilken
professurens uppgift var, kunde häraf sluta, om det vore nog för
den, som, skulle göra ekonomien till en vetenskap, att äga
kännedom om lagar, gamla författningar och riksdagsmemorialer, utan
om icke här ock fordrades att ban hade grundliga insikter i
historia naturalis, matematik, fvsik och kemi.2 Sannolikt har Rosén
1 Rosén erinrade härvid särskildt om »prosten Kammeckers
kollegium öfver svenska staterne, som här blifvit hållet mod mycken
ap-plausu». M. Kammecker, fil. adj. 1729, teol. adj. 1732, superintendent
på Gottland 1745 höll ett för sin tid märkligt kollegium i statskunskap
(se vetenskapernas hist. i afd. 2).
2 Rosén påbördar här Berch att hafva underskattat professurens
hufvuduppgift, dess ekonomiska sida, och att egentligen hafva lagt vikt
på juridiken. Berch själf lade dock hufvudvikten på den förra, ehuru
han ej hade lätt att tillfredsställande förklara, huru en professor skulle
rätt sköta denna onaturligt hopkomna professur med dess heterogena
uppgifter. Han sökte göra det, dä lian 1759 satte förslag till den då
inrättade adjunkturen i hans ämne och det är nästan som besvarade
han vid detta tillfälle Roséns kritik, då han säger: »Att vara en
con-summatus jurisconsultus, physicus, chemicus eller naturgranskare,
sådant fordras i min tanke icke hos en oeconomus, ty sådant vore att
fordra af honom att vara mästare i 5 å 6 professioner, hvilket icke kan be-
Ups. Univ. Hist. III, 1. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
