Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
nom följde som extra opponenter först Halenius ocli sedan filos,
adjunkten Nils Wallerius. Den senare, som djupt studerat Wolff
och i mycket hyllade hans filosofiska åsikter, ehuru han i det hela
var mer ortodox än hela den dåvarande teologiska fakulteten,
angrep Knös med synnerlig häftighet och med den dialektiska
styrka, som han alltid utvecklade. Knös försvarade sig dock mot alla
angreppen med ovanlig skicklighet1 och uppvisade med fullt skäl,
att han ingalunda gjort något försök att på förnuftets väg bevisa
dogmernas riktighet.2
Teologiska fakulteten, som djupt harmades öfver, att
venti-telationen drifvits fram trots dess förbud och kanske än mer öfver
det uppseende, som själfva disputationen väckt, sökte nu anlita
sin vanliga utväg att påkalla högre myndigheters ingripande. Den
ingick den 1 dec. 17423 till kanslern med begäran, att Karl XI :s
påbud af 26 okt. 1691 och Cronhjelms bref af 12 okt, 1742’ skulle
ånyo inskärpas. Förmodligen har Gyllenborg icke varit
synnerligen benägen att taga del i upplifvandet af förra tiders
förföljelseväsen och hoppats genom skriftväxling draga ut på tiden och
dämpa lidelserna, ty han vände sig nu den 21 febr. 1743 till
konsistorium och meddelade, hvad fakulteten begärt, men framhöll tillika,
att han icke kunde åtgöra något i saken, så länge denna ej
uppgifvit någon viss kasus, som gifvit anledning till dess skrifvelse,
hvarom han införväntade genom konsistoriet fakultetens förklaring.
Denna blef ock utan dröjsmål afgifven af fakulteten den 29 mars,
men ingalunda tillställd konsistoriet utan direkt insänd till
kanslern, i anledning livaraf konsistoriet hemställde till denne, att
filosofiska fakulteten måtte få del af denna skrifvelse, innan utslag
fölle i saken. Denna hemställan förde icke till något resultat,
sannolikt fann kanslern, att det icke lönte att draga ut på tiden med
saken, då teologiska fakulteten visat sig så envis, och han i så fall
lätteligen kunnat under pågående riksdag uppväcka mot sig hela
prästerskapets ovilja, såsom ock inträffade sedan under stridens
fortsättning. Nog af, den 28 april 1743 utfärdade han ett bref, som
löste stridsfrågan på sätt, som fakulteten begärt.5 Utan att
närmare beröra, hvad som nu uppväckt striden, inskärpte han här till
1 Ihre skref några dar senare, d. 25 okt., till Knös fader
(Bergian-ska saml. T. 9), att han »hört få hans likar i färdighet bäde att tänka
och tala».
’ Se det ofvannämda brefvet 28 okt. i Ilamb. Berichte.
3 Uppskofvet med brefvets afgång föranleddes af, att Melander
och Winbom lågo på liksdagen.
1 Tryckta i Bill. 2, n. 113 och 3, n. 86.
s Bih. 3, n. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
