Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
kerhjelm och stämma regeringen mot Ihre.1 K. Maj:t
remitterade genast skriften till kanslern, och denne insände den i sin
ordning till konsistoriet den 12 maj med begäran om dess utlåtande
och förklaring af Ihre. Konsistorium fann klokast att skjuta sig
bakom teologiska fakulteten och remitterade ärendet dit, ehuru
kanslern icke infordrat något fakultetens utlåtande. Denna i sin
ordning skyndade ej. Först den 17 okt. afgaf den sitt memorial
i saken, och detta var affattadt i ganska moderata uttryck.
Lun-dius, som smickrande benämdes »en vårt Sions prydnad» hade
nog haft skäl, heter det, till missnöje med programmet, ty Ihre
hade uttryckt sig ovarsamt, men fakulteten ville kärleksfullt
tolka de talesätt, som gifvit anstöt, på så sätt, att de egentligen vore
att anse som locutiones declamatoriæ et oratoriæ; den såge ock
helst, att oenighet icke uppväxte bland kollegerna. Dock måste
den taga bestämdt afstånd från det uttalande i programmet, som
utgjorde en apologi för Knös’ disputation, hvars ventilation
fakulteten ju i tiden sökt afstyra. Skrifvelsen mynnade ut i en
anhållan, att konsistoriet icke blott ville själft besluta, att den
gräns-skillnad, som i kraft af Guds ord, symboliska böckerna och
akademiska konstitutionenia borde vara fakulteterna emellan,
för-blefve orubbad, och att den filosofiska fakulteten således icke finge
taga sig frihet att »behandla de uppenbarade sanningarna med
filosofisk skrifart och metod», utan ock genom kanslern frambära
detta beslut till K. Maj:t. Den ovanligt oklart affattade, kanske
med flit i afsikt att icke försvåra Ihres sak tillkrånglade
skrifvelsen föredrogs i konsistoriet den 23 okt., där beslutet blef att
skrifva till kanslern, att man icke hade något att påminna vid
fakultetens yttrande. Den hetsige filosofen N. Wallerius fann dock
skrifvelsen väl tam; ban, som i tiden varit den häftigaste att opponera
på Knös, ville nu haft in, att disputationen häfdade satser, som
stämde ined Leibniz’ bekanta för naturalismen gynnsamma lära
om en harmonia universalis præstabilita, hvarigenom gränserna
mellan den uppenbarade teologien och filosofien öfverskridits.
Linnaeus åter ansåg, att då teologiska fakulteten, med hvilken han
för öfrigt instämde, uttalat sig ej blott om programmet utan äfven
’ Odat. bref af Serenius till biskop D. Lundius (kopia i Ups.’Bibi.,
U. 141). Serenius utgjuter sin vredes skålar öfver ärkebiskop Jak.
Benzelius, som sofvit pä Zions murar, men prisar Lundius, som skall gå
med ära till eftervärlden. -— Liksom det är visst, att Benzelius var Hatt,
får man här det intrycket, att Serenius betraktade Ihre såsom nära
lierad med Hattpartiet; som bekant hörde dock Ihre 1747 till
Mössmajoriteten i konsistoriet vid kanslersvalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
