Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
om Ihres teologiska åsikter, och denne ej haft tillfälle att yttra sig,
borde ban först få afgifva påminnelser öfver fakultetens uttalande.1
Kanslern tog fast på den utväg Linnaeus anvisat och
återremitterade handlingarna den 10 nov. för inhämtande af Ihres
påminnelser. Det hjälpte nog ej mycket i sak men gaf Ihre tillfälle
att i privatbref uttrycka för kanslern sin varma tacksamhet och
tillika söka rättfärdiga sig.- Han framhöll, att teologerna
säkerligen aldrig skulle sagt något ondt ord om hans program, därest
ej biskop Lundius väckt saken på tal; de skulle väl själfva i så fall
haft något att anmärka, då programmet utkom; i samband
härmed ville han också nämna, att Ullén då uttalat sitt gillande af
detsamma och att Halenius haft manuskriptet i sin hand och
ombestyrt tryckningen. Med rätta erinrade han, att han i sin
förklaring öfver programmet begärt att bestämdt få veta af teologerna,
hvarför han anklagades, men att de ändock i memorialet af 17 okt.
inskränkt sig till allmänna talesätt. Till slut gaf han luft åt sina
känslor i de ofta citerade orden: »Nådige herre. Jag läser eloquen•
tiam politicam och staterna med hvad därtill hörer. Till att
blifva kättare har jag hvarken nog genie eller dumhet än mindre nog
ond vilja; som jag ock gärna vill förskrifva mig att aldrig någon
tid blanda mig uti theologien, allenast mig däraf så mycket afstås,
som till min enskilda andakt och förkofran i christendomen tjäna
kan, vidare hafver jag aldrig ämnat gå.» Har jag fattat brefvet
rätt, var det Ihres afsikt att icke afgifva någon ytterligare
offentlig förklaring; ban var nöjd att hafva fått enskildt rättfärdiga sig
inför kanslern. Saken kom därpå att stå stilla för en tid, i det
Gyllenborg afled den 9 dec. 1746, och det därpå följande bråket med
kanslersvalet sköt andra frågor åt sidan.
Men hade Ihre först tänkt, att saken skulle därmed vara ur
världen, bedrog han sig. Prästerna ville icke släppa honom så lätt,
och Hattpartiet hade intet emot att klämma efter den, som vid
kanslersvalet röstat på Åkerhjelm och ej på deras kandidat,
kronprinsen. Vid riksdagen 1747 inlämnade de ofvannämde
Sträng-näsprästmännen, domprosten Ljungberg och prosten Serenius, en
supplik till K. Maj:t, hvari de å biskop Lundii vägnar anhöllo, att
som år och dag fått gå, utan att hans klagomål fört till någon
förklaring af Ihre, denne måtte skyndsamt uppfordras att inkomma
med en sådan; Lundius vore rikets äldste biskop och ville icke
lägga sina ögon samman utan att känna sig trygg för Guds försam-
1 Linnæi yttrande, se i hans Dref, 1, n. 75. Ihres af kanslern
infordrade förklaring har jag ej kunnat återfinna.
2 Ihre t. kanslern utan dato (Bergianska saml., T. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
