- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
197

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

197

vacklande till rätta sidan voro af den mest hänsynslösa art, dock
ej sämre än de, som bägge partierna vid riksdagen ogeneradt
använde. Landtmarskalken skulle befalla Solander, så kärt
honom vore att behålla hans gunst., att rösta rätt; Frondin skulle
vinnas genom påtryckningar från hans släktingar och vänner; Ihre,
hvilken Ullén ansåg vara lika rädd som falsk, skulle hotas af
professurens patronus med ansvar för skytteanums förfall, likaså
borde presidenten grefve Karl Bjelke antyda för honom möjligheten
af, att de 125 tunnor ban åtnjöt af statsverket kunde bli indragna;
Hydrén skulle nog följa Ihre.1 I så fall kunde man ju räkna på 11
röster af de 19 i konsistoriet.

Förunderligt är, att Hattarne icke försökt att framdrifva ett
val genast för att betrygga dess utfall till sin förmån. Det måste
hafva betydt, att de ansett sig alldeles säkra om segern för ett
riksråd af sitt parti. Ty om de icke trott detta, skulle de väl i god tid
vidtagit förberedelser för att skjuta fram kronprinsen Adolf
Fredrik, hvars val i så fall säkerligen ej kunnat undgå att utan vidare
antagas. Ullén hade redan i dec. 1746 med oro tänkt sig
möjlighe-heten af, att Hattarne skulle, därest svårighet yppades att få
igenom en af deras kandidater, falla på den tanken att ställa fram
Adolf Fredrik, under betäckning af hvars namn de sedan skulle
regera universitetet. Man bör erinra sig detta för att till dess
rätta halt värdera Hattarnes lifliga harm längre fram öfver, att Adolf
Fredrik icke ansågs som själfskrifven, så fort hans namn uttalats.

I början af febr. 1747 hade tydligen de af Ullén föreslagna
bearbetningarna burit frukt, och Mössorna ansågo tiden mogen att
handla.2 Det är omöjligt att afgöra, om Hattarnes chefer i
Stockholm först i sista stund fått reda på, att ingen af dem kunde längre
påräkna majoritet vid valet, och att detta förklarar, hvarför de
icke i tid ombesörjt ett åtminstone kalfofficiellt uttalande från
Adolf Fredriks sida, i hvilken händelse valet nog fått en annan ut-

1 Huru Boberg skulle vinnas, änger Ullén icke, denne röstade
e-mellertid med Mössorna. Däremot tyckes Ullén, besynnerligt nog,
hafva hoppats, att Klingenstjerna skulle följa, om Ihre vunnes, samt
att Berch skulle kunna skrämmas.

2 En von Gedda (säkerligen förre liofkansleren) skrifver 2 fehr.
1747 till Ihre: »A votre depart ön estoit d’avis, que 1’affaire en question,
ou vous devez concourir avec d’autres amis, fust differée.
Presente-ment l’on a de graves raisons pour que vous ne tardiez pius à la faire
mettre sur le tapis et à la conclure. Par le courrier d’aujourdhui celui,
qiri préside chez vous actuellement, en est averti de bonne part, en sorte
qu’il en fera la proposition quand il vous plaira» (orig. Ups. Bibi., bland
Ihres papper).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free