Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
i Stockholm bearbeta marken,1 och när detta skett med
vederbörlig framgång, lade prof. Frondin den 20 maj 1747 in sin
afskedsansökan hos kanslern,2 i hvilken ban tillika föreslog Celsius till sin
efterträdare och sin son till dennes. Som grund för det förra
åberopade ban prejudikatet från 1737 med Mathesius, då denne på
samma sätt fått Nesselii professur, och vågade äfven försäkra,
att Celsii tjänsteår och historiska studier ovillkorligen skulle
bereda honom plats på förslaget, om ett dylikt vore ifråga, äfvensom
att ingen förolämpades, om ban finge platsen.3 För sonens
befordran åberopade ban, att därigenom skedde ingen för när, »så
mycket mindre som framfarne glorvyrdigste Sveriges konungar för
detta allernådigst täckts tillägga professorum söner som en
rättighet att vid akademiska sysslorna framför andra ihågkommas,
när de finnas därtill lika skickeliga». Något sådant bref har dock
aldrig funnits, men möjligen bar hos akademici en dylik
uppfattning småningom slagit rot genom traditionen.
Saken gick sin förut uppgjorda gång. Vid föredragningen i
rådet den 29 maj uttalade detta, att prinsen-kanslerns tanke först
skulle inhämtas. Denne svarade, att han, i anseende till att dylika
tjänstecessioner voro genom kunglig förordning förbjudna, icke
kunde göra något till saken, men att det otvifvelaktigt skulle
vara en stor fördel för universitetet, om Celsius blefve historiarum
professor. När därpå konungen förklarade sig ej obenägen att
samtycka till saken, kunde den tyckas hafva varit klar till
afgörande, men rådet, som försiktigt ville förebygga allt ansvar för
kommande ständer, förklarade, att då utnämning utan förslag
strede mot konstitutionerna kunde det ej styrka till dylik åtgärd,
men att det icke hade något emot, att saken kommunicerades
med riksdagen.4 Trots prästerskapets bestämda motstånd kände
1 Såväl var saken planerad och unge Celsius underrättad, att han
i brefvet af 18 maj kunde skrifva: »Saken tar nu sin början hos hans
Kongl. Höghet, hvarifrån don lemnas till II. M. och rådet, hvilka med
nögaktig remiss beledsaga hänne till Rikets Ständer. Jag har redan
tält vid åtskilliga af deras Exellcntier som äro ganska bevågna att
hjelpa till det slut [som] åstundas.» Detta var ju just den väg saken
tog.
2 Original i R. Ark.
3 En förordning af 1723 förbjöd tjänsters försäljande, men
medgaf villkorligt cessioner, ehuru dessa naturligen oftast voro förklädda
köp (Malmström, 2, s. 222). 1734 begärde ständerna hos K. Maj:t
förbud för cession af tjänster under hvad namn som helst (Malmström,
Smärre skrifter s. 203). 1751 d. 30 mars förbjöd Adolf Fredrik
omedelbart efter sin tronbestigning alla ackorder vid universitetet.
4 Se rådsprot. i inrikes ärenden 29 maj 1747.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
