Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
lösning sedan djupt ingrepo i universitetets lif. Sedan
konsistoriet uttalat sin varma tacksamhet för den blott några dagar förut
af K. Maj:t beviljade löneförhöjningen, öfverlämnade prinsen en
promemoria rörande tvenne viktiga sidor af undervisningen. Den
första rörde den af Gyllenborg vid hans besök i jan. 17441
föreslagna åtgärden, att de offentliga föreläsningarna skulle kombineras
med förhör med de närvarande studenterna. Prinsen frågade nu,
om föreskriften iakttagits, och begärde tillika professorernas
utlåtande om bästa sättet för dess verkställande, antingen förhören
skulle anordnas likformigt, eller om olika vetenskaper fordrade
olika förhörsmetod. Den andra frågan, som Gyllenborg ej berört,
gällde nödvändigheten af, att föreläsningarna så ordnades, att de
inom en viss tid behandlade vetenskapen i en afslutad kurs, och
som detta icke kunde gestaltas lika för så olika vetenskaper, skulle
hvar professor för sig afgifva yttrande i denna fråga. Å sin sida
androg konsistoriet för kanslern åtskilliga viktiga frågor, som
tarf-vade lösning.2 Tyvärr uttalade man sig icke närmare i dessa
frågor, hvadan man icke kan se, hvad det tänkte i hvarje sak, men vi
få längre fram se, huru de flesta af dessa frågor kommo mider
behandling och huru flertalet fann sin lösning. Vid tillfället
resolverade prinsen blott, att konsistoriet finge i hvarje fråga inkomma
med särskild utredning. Det har ock skett i de flesta fall.
Rörande adjunkternas skyldighet att tjänstgöra som bisittare i minus
ingick konsistoriet med skrifvelse till kanslern redan den 7 jan. 1749.3
Någon resolution i saken bar jag ej anträffat, men säkert är, att
konsistoriet redan den 9 påföljande maj beslöt, att samtliga
adjunkter skulle aflägga domareed, äfvensom att de därefter tjänstgjort i
minus. — Frågan om nationsstadgarnas revision förde, som jag
nyss nämt, icke nu till något residtat. — Konsistoriets önskan att
hämma den ovanan, att studenterna sökte på lättare väg förvärfva
magistergraden vid utländska universitet, hvilket egentligen
syftade på Greifswald, afhjälptes först genom K. Maj:ts bref af 20
mars 1764.’ — önskan att få en docent antagen för hvarje profes-
1 Se ofvan s. 178.
3 De uppräknas i Bill. 3, s. 392.
3 Bih. 3, n. 155.
4 Bih. 4, n. 59. Ett svagt försök att motverka olägenheten af (le
klena magistrar, som Greifswald producerade, gjordes genom K. Maj:ts
bref 9 nov. 1750, i det att K. Maj:t däri, på samma gång han beskedligt
uttalade betänkligheter vid att rubba Greifswalds särskilda rätt »att
lemna honores academicos till dem som intet prof aflagt» förordnade,
att när dylik magister ville blifva präst hemma, skulle han
examineras af filos, fakulteten vid det universitet, där ban studerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
