Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
sur liar genomförts i praktiken, utan att, så vidt jag kunnat finna,
bref afgått i saken från konsistoriet eller resolution gifvits af
kanslern; jag återkommer härtill i nästa afdelning. — Examen i
ekonomi blef troligen aldrig direkt kombinerad med filosofie
kandidatexamen, utan aflades fortfarande som förut som ett särskildt prof
före denna; det var icke heller förenligt med tidens stränga begrepp
om fakulteternas inbördes oberoende, att en juris professor tog säte
i filosofiska fakulteten. — Konsistoriets begäran att skyddas mot
landshöfdingeämbetets intrång i universitetets exekutionsrätt,
hvaröfver det redan den 7 jub 1747 anfört starka klagomål bos kanslern,1
tillmötesgick K. Maj:t genom brefvet af 10 febr. 1758 till Göta
Hofrätt, som inskärpte den doms- och exekutionsskyldighet, hvilken
konstitutioner och privilegier förunnat universitetskonsistorierna,
och jag torde längre fram få visa, huru Upsala landshöfding,
baron Funck, 1767 fick en allvarsam skrapa af K. Maj:t för intrång
i denna rättighet. — Förvandlingen i penningeböter af det
vatten-och brödstraff för studenter, som genom Karl XI :s bref af 1690
införts,3 torde icke hafva blifvit fastslagen genom något nytt kungl,
bref, men den stränga bestämmelsen hade faktiskt fått falla i
glömska efter enväldets fall. — Rörande Nosocomium ingick, som
jag redan nämt, konsistoriet med skrifvelse den 23 juni 1749, och
institutionen fick sin första stat genom kanslersbref af 28 oktober
samma år.3
I samband härmed kan erinras, att Adolf Fredrik som kansler
öppet erkänt akademihemmanens natur af själfägande frälsejord.
Hans uttalande framkallades af följande tilldragelse. Vi minnas,
huru Karl XI med sin tids reduktionsuppfattning slutligen
kommit att betrakta äfven akademihemmanen som gammal kronojord
och i anledning däraf den 19 okt. 1687 resolverat,4 att universitetet
icke ägde rätt att till- och afsätta åbor å sina hemman. Detta
bref åberopades inför Hofrätten år 1745 i en tvist mellan
konsistoriet och åbon à Pasta hemman, och Hofrätten kände sig tveksam,
ställd mellan detta bref och den af universitetet åter åberopade
gustavianska donationen af 1624. Sedan Gyllenborg som kansler
yttrat sig i saken och liäfdat, att suveränitetstidens godtyckliga
resolution borde anses upphäfd genom Fredrik I:s konungaförsäkran,
som bekräftade universitetets rätt att enligt privilegier och
fun-dationer nyttja sin jord, utfärdade K. Maj:t den 18 febr. 1747 ett
1 Bih. 3, n. 145.
2 Se Del 2. afd. 1, s. 305.
3 Se ofvan s. 155.
1 Bih. 2, n. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
