Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
ehuru detta icke rätt synes af det kungliga bref af 4 mars 1750, som
blef en frukt af kommissionens framställning.1 K. Maj:t säger där,
att kommissionen i sin skrifvelse af nästförledne IG december
framhållit, hurusom det för bibehållande af lugn och ordning bland
ungdomen vore af synnerlig vikt, att utbrotten af våldsamhet och
otidigt själfsvåld bland ungdomen befordrades till skyndsam näpst,
men att detta vore omöjligt, så länge man vid rannsakningen i
konsistorium öfver dylika mål följde den process, som allmänna lagen
föreskref, hvartill man tagit sig anledning af Karl XI:s bref af 23
jan. 1693, enligt hvilket konsistoriets domar i dylika mål skulle
pröfvas af hofrätterna. Följden hade blifvit, att ungdomen sökte
dels genom allehanda invändningar dels genom besvär vid
hofrätten öfver konsistoriets utslag draga ut på tiden, illudera lagens
verkan ocb om möjligt undgå straffet; och cletta förhållande blott
ökade själfsvåldet, rubbade ordningen och hotade universitetet
med vanheder, oreda och slutlig undergång. Då nu
konstitutionerna egentligen icke undantogo för hofrättens behandling andra
brottmål än de, som rörde lifvet, och då förfarandet vid enskild
uppfostran godt kunde tillämpas vid universitetet, där
studenterna stodo i samma förhållande till sina lärare som barnen i hemmet
till föräldrarna, ville kommissionen hemställa, att de brott, som
af studenterna begingos inom de privilegierade skyddsmilen, med
skjutande och skriande på gatorna, slagsmål och annat dylikt,
som egentligen rörde den akademiska disciplinen, härifrån dock
undantaget tjufnad, hordom och lönskaläger eller sådana gröfre
brott, som uppräknas i Rätteg. B. kap. 25, § 5, skulle af konsistoriet
summario processu afgöras, och konsistoriet äga frihet att efter
omständigheterna fälla den brottslige till annat straff än det, som
lagen utsatte, äfvensom att vad i dylika mål skulle inom femton
dagar vara hos kanslern inlämnade. K. ilaj:t fann för godt att
gifva sitt bifall till det ifrågasatta förfarandet tills vidare, intill
dess konstitutionerna blefve reviderade, då saken skulle ändgiltigt
stadgas.
Den nästan viktigaste fråga, i hvilken
uppfostringskommissio-nens ingripande förde till ett resultat, och detta utan tvifvel syn
-nerligeu lyckosamt, var den om inrättande af de tvenne nya länge
ifrågasatta professurerna i fysik och kemi. Jag spar dock
redogörelsen för denna frågas gång till längre fram, emedan dess lösning
fordrade flera år och därför bäst tecknas i ett sammanhang.
En af kommissionens framställningar blef af K. Maj:t rent ut
1 K. Maj:ts bref 4 mars 1750 i Bih. 4, n. 0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
