Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
temas klädsel. Härom skref kommissionen den 24 sept. 1748 till
kanslern med hemställan, om man icke borde taga i öfvervägande,
i hvilken dräkt studenterna anständigtvis borde infinna sig å
föreläsningarna, detta till förekommande dels af att somliga brukade
»för mycken putsning och grann het»1 och därigenom förspillde
både tid och pengar, dels af att andra voro ovårdsamma ocb
snöpligare klädde än deras stånd anstode.2 Adolf Fredrik var nog
godmodig att remittera skrifvelsen till universitetet, men detta har,
så vidt jag kunnat finna, icke upptagit saken till behandling, det
kunde med skäl finna dylikt under sin värdighet.
Af så mycket större vikt var frågan om konsistoriets
indelning i divisioner. Denna har visserligen varit föremål för
konsistoriets behandbng, men jag har icke kunnat upptäcka, att
regeringen sedermera därmed tagit någon befattning, säkert är, att den
icke förde till någon dess åtgärd. Uppslaget gafs genom den
anhållan, som Upsala konsistorium den 7 jan. 17493 framställde hos
kanslern, att adjunkterna måtte blifva ständiga bisittare i konsistorium
minus; dessa hade hittills enligt brefvet af 1 april 1742 endast
vid förfall för en professor kunnat inkallas i ettdera konsistoriet
för att så få antalet medlemmar domfört. Som skäl för denna sin
anhållan hade konsistoriet åberopat, att det täta ombytet i minus
af professorer varit skadligt för kontinuiteten vid rättsskipningen,
i synnerhet sedan processerna alltmer utdragit på tiden, stundom
öfver flera rektorater, och att nu det underliga kunde inträffa, att
inkallade adjunkter dömde i majus öfver ärenden, som
professorer i första hand afgjort i minus. Därför borde prorektor jämte
adjunkter bilda minus, som härigenom också finge tid att oftare
sammanträda; för adjunkterna vore det en förmån att få öfva sig
i saker, som de en gång kunde komma att som professorer
behandla, och de kunde icke klaga öfver bördan, då de ju voro aflönta,
utan att hafva annan skyldighet sig ålagd än att uppehålla sig i
Upsala, men med rätt att taga betalt för sina privata kollegier.
Det skulle väl legat nära till hands för konsistoriet att i detta
1 Sprättighet har nog ej saknats bland studenterna. Göteborgs
nation förbjöd 1745 sina novitier att bära pung eller piska, att nyttja
puder i hår eller peruk, krus, manchetter, gultringar, byxsäcksur och
silkesstrumpor (Warburg, Göteb. nat. hist. s. 21). I den lilla Smålands
nation erla.de 18 stycken skatt för peruk 1743 (Palmberg, Smål. nat.
hist. s. 41).
2 I kommissionens prot. 24 sept. 1748 heter det än starkare, att
studenter kommo på föreläsningar »i blotta nattrockarne med
kapporna omkring».
3 Bill. 3, n. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
