Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
sammanhang upptaga igen den viktiga frågan om konsistoriets
indelning i divisioner för lättande af ärendenas behandling, hvilken
fråga, som vi minnas, varit på tal 1726,1 men sannolikt har icke
missförhållandet ännu varit så tryckande, och man skydde nog nu
som då för möjligheten af, att arbetet på en dylik reform kunde
alldeles revolutionera den gamla ordningen. Denna betänklighet
var åter något, som naturligen icke alls besvärade kommissionen,
och så fort denna den 21 okt. 1749 fått del af konsistoriets
ofvannämda skrifvelse om skyldighet för adjunkterna att sitta i minus,
väckte Henning Gyllenborg förslaget om konsistoriets uppdelning
i divisioner.2 Samma datum fick den skrifvelse i saken, som
kommissionen aflät till kanslern.3 Man framhöll i denna den tidsspillan,
som åtföljde den nuvarande organisationen af majus, i det alla
professorer deltogo i alla mål, ehuru många mål kunde lika väl skötas
af färre bisittare. Myckenheten af bisittare bidrog endast till
att fördröja målens afgörande ej minst genom onödiga stridigheter,
ej heller ägde alla lika insikter och skicklighet. Men den tidsförlust,
som häraf förorsakades, återverkade menligt på hufvuduppgifteD,
professoremas vetenskapliga undervisning. Därför vore
genomförandet af en divisionsanordning i hög grad önskvärd. Som
lämplig utväg till vinnande af målet föreslog kommissionen, att de
jus-titiemål, som nu afgjordes af majus, skulle behandlas af rektor med
de juridiska professorerna och ett behörigt antal af de andra som
bisittare, att flertalet ekonomiska mål skulle afgöras af rektor,
in-spectores aerarii, räntmästaren och några professorer, samt att
sålunda för konsistorium plenum endast skulle reserveras de mål,
som rörde universitetsväsendet i dess helhet.
Projektet, som af kanslern remitterats till universitetet den 16
påföljande november, blef där till en början så godt som begrafvet,
säkerligen var man föga belåten med att tvingas röra vid det
brännande järnet. När ett år förgått, utan att någon lifsyttring
förspordes hos konsistoriet, erinrade kanslern om saken den 26 jan.
1751, men äfven detta hjälpte icke, och Adolf Fredriks
uppstigande kort därefter på tronen gaf anledning till nytt uppskof. Hans
efterträdare som kansler, grefve Ehrenpreuss, afgaf ny
påminnelse om saken den 11 nov. 1751 och infordrade svar med allra första.
Detta gjorde verkan, ty konsistoriet nedsatte en kommitté af tre
1 Se ofvan s. 28 ff.
5 Uppfostr.-kommiss. prot. 21 okt. 1749.
3 Jag har en gång vidlyftigt excerperat denna kommissionens
skrifvelse om konsistorie-divisioner, tyvärr utan att då anteckna
fyndorten, och det har sedan varit mig omöjligt att återfinna den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
