- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
301

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

erkända samt hans ställning i samhället som hofvets och de
stores läkare så stark, att inga invändningar gjordes mot den i våra
ögon nästan vidunderliga transaktionen. För samtiden tedde sig
för öfrigt ett dylikt tjänstebyte icke som något stötande. Blott
några veckor efter ofvannämda byte utkom det ryktbara
Tjänstebetänkandet af 31 mars 1756, som föreskref, att endast
tjänsteåren skulle vara bestämmande vid befordringar; härmed var den
åsikt, som småningom trängt sig igenom, att tjänsten var en
innehafvarens egendom, på sitt sätt legitimerad. — Orättvisan mot
Frondin godtgjordes följande år på det sätt, att Rosén den 22 juni
1757 fick afsked med bibehållande af lön, och Frondin samma dag
nämdes till hans efterträdare; i likhet med hvad ofvan nämts
om Karl Asp försågs han med full lön redan 1759.

Den 24 juni 1756 gick universitetets äldste medlem, den
nära 86-årige domprosten Olof Celsius d. ä., ur tiden. Alla
fakultetens fyra ordinarie medlemmar: Asp, Mathesius, Hydrén och
Ben-zelstjerna anmälde sig som sökande men icke Kalsenianus N.
Wallerius. Nu som förr1 ansåg fakulteten, att vid
domprosttillsättningen hennes äldste medlem vore själfskrifven, och att därför blott
dennes namn behöfdes å förslaget. Men Ehrenpreuss
tillbakavisade, som en gång Cronhjelm, denna uppfattning såsom felaktig.2
Det var väl för att undvika det underliga i, att Wallerius skulle i
så fall ensam uppsätta förslaget, som Hydrén återtog sin ansökan,
hvarpå dessa två herrar med åberopande af ancienniteten
uppförde sina tre kolleger å förslaget i den ordning, som deras inträde i
fakulteten bestämde, hvartill konsistoriet enhälligt anslöt sig. När
Ehrenpreuss den 26 nov. insände detta till K. Maj:t, förklarade
han tillika, att som konsistoriet anmärkt i sitt protokoll, »det
från uråldriga tider den äldste uti theologiska fakulteten blifvit
förordnad till primarius professor», och de två yngre å förslaget
afsagt sig all konkurrens med Asp, ville han förorda den
sistnämde, och härpå fick Asp fullmakt af K. Maj :t den 18 dec. Man bör
hafva konsistoriets och kanslerns ord i minnet för att förstå, huru
Mathesius icke alldeles utan skäl kom att ondgöras 1764 öfver att
Hydrén då nämdes före honom till domprost.

Säkerligen har ock hänsyn till ancienniteten inverkat, då
följande år K. Aurivillius förbigicks vid tillsättande af professuren
i orientaliska språk. Den 78-årige Boberg hade aflidit 1756, och den
30 april 1757 uppförde konsistoriet enhälligt i första rummet
poe-seos professorn Karl Aurivillius, säkerligen redan då den störste

1 Se s. 16 och 64.

2 18 okt. 1756 (orig. kons. arkiv).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free