Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
af Sveriges samtida orientalister, i andra och tredje rummet sattes
teologie adjunkterna K. Clewberg och E. Hesselgren. Kanslern
uttalade sig eget nog icke för någon af de föreslagne, och K. Maj:t
utnämde Clewberg den 21 juli. Detta kan knappt, så erkändt stort
som Aurivillii namn redan var, förklaras annat än så, att enskilda
inflytelser gjort sig gällande. Möjligen har man tagit hänsyn till,
att Clewberg var tio år äldre,1 två år äldre adjunkt och med svag
utsikt till snar befordran i sin fakultet, under det Aurivillius redan
var ordinarie professor och detta år omsider tillträdde sin lön.
Egendomlig var den interimistiska professorsställning, som
Bengt Ferner i två år beklädde. Observator vid universitetet
sedan 1751 nämdes han af K. Maj:t den 5 nov. 1756 till professor
vid kadettkåren i Karlskrona; men på samma gång förordnades
genom bref af samma dag, att Upsalaprofessorn i astronomi M.
Strömer skulle först sätta den nya militära institutionen i ordning, och
Ferner därunder vikariera för Strömers professur. Konsistoriet var
kanske icke så belåtet med detta sätt att förse det med vikarier
och allra minst med, att kanslern förordnat den 23 dec. 1756, att
Ferner skulle ha säte och stämma i konsistoriet. Det ville åt den
senare rättigheten gifva den tolkning, att Ferner icke hade rätt
att deltaga i behandlingen af ekonomiska mål eller bekläda
munera ambulatoria, men kanslern, som förhörde sig hos K. Maj:t,
gaf dem rätt blott i det senare, ej i det förra.2 Det var väl Ferners
fullmakt som ordinarie professor i Karlskrona, som vållade cletta
enstaka undantag från då gällande regel, att vikarier icke hade
säte i konsistoriet. Ferners tid i Upsala blef ej lång. Hösten 1758
företog han en femårig utländsk resa,3 och innan ban någonsin
tillträdt platsen i Karlskrona, kallades han 1764 att vid
Ivlingenstjer-nas sida vaka öfver kronprinsens uppfostran.4
Universitetets tredje på privatdonation hvilande professur
stiftades 1759 af brukspatron Erik Borgström, säkerligen imder
påtryckning af Linnæus, som alltid med värme omfattade hvarje
tillfälle att bidraga till det, som kunde sprida kännedom om Sveriges
1 Clewbergs födelseår är obekant, men måste varit kring 1707,
efter kons. i bref t. K. Maj:t 5 febr. 1760 säger, att lian blef professor
först vid 50 års ålder.
2 Kons. t. kanslern 19 mars 1757, hans svar 23 juni.
3 Adjunkten D. Melander förordnades 6 mars 1758 att vikariera
för Ferner. S. Loenbom påstår i bref t. B. Bergius 12 jan. 1759
(Ber-gianslca saml. s. 3), att Melander betalte Ferner 600 dlr. kpt., för att
lättare komma åt platsen.
4 Melanderhjelms minne öfver Ferner i Vitt. Ilist. och Ant. Akad.
Handlingar. 9. 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
