Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
naturtillgångar. I ett varmt skrifvet donationsbref af 6 aug. 17591
utvecklade Borgström, hvarför han ansett nödvändigt, att en
professur i praktisk ekonomi inrättades vid universitetet; den behöfde
icke på något sätt göra intrång i den professur i statsekonomi, som
redan inrättats i juridiska fakulteten för Berchs räkning.2 För
ändamålet ville han gifva universitetet förskrifningar å ett kapital
af 100,000 dlr. kpt., hvaraf 4 procents ränta efter hans död skulle
bilda professorns lön, intill dess ville han från 1761 aflöna denne
med 1,000 dlr. smt.; till första innehafvare utbad han sig att få
utse magister Johan Andersson Lostbom och förbehöll värmlänningar
företräde till platsen vid erkänd lika skicklighet med öfriga
sökande. Han önskade, att den nye professorn skulle hafva kunglig
fullmakt, kallas professor regius Borgströmianus et ordinarius och
åtnjuta samma rättigheter som öfriga professorer såväl i
konsistorium som i den filosofiska fakulteten, till hvilken han borde föras.
Professorn skulle ej befatta sig med undervisning i allmänna
hushållningen i afseende på handel, politik, manufakturer m. m.,
eller i kemi och experimentalfysik eller i naturhistoria, utan endast
med dessa vetenskapers tillämpning på den praktiska ekonomin;
hans föreläsningar, kollegier och disputationer borde hållas på
modersmålet. K. Maj:t bekräftade allt hvad han begärt genom
resolutionen af 3 sept. 17593 och utfärdade samma dag fullmakt för
Lostbom.
Den sista utnämningshistorien i Ehrenpreuss’ tid fick sin
lösning först efter hans död. Teologen L. Benzelstjerna hade 19
juli 1759 blifvit biskop i Västerås, och konsistoriet hade den 20
december insändt förslag till platsen med uppförande därå af
professorerna i grekiska och orientaliska språk, J. Amnell och K. Clewberg,
samt teologie adjunkten E. Hessclgren. Detta öfversändc
Ehrenpreuss den 4 jan. 1760 till K. Maj:t med godkännande och utan
att gifva sitt förord åt någon särskild, men icke dess mindre
näm-des den 19 april Clewberg, som stod i andra rummet. Om
orientaliska studier i K. Maj:ts ögon hade betydt mer för en teolog än
grekiska, var ju därom intet att säga, det är dock att märka, att
Amnell haft en stark förespråkare i sin svärfader, biskopen i Kalmar
1 Donationsbref vet är tryckt i Scliücks program 1910 vid Lidforss’
installation.
2 Jag nästan föreställer mig, att förkämparna för det
ekonomiska studiets införande vid universitetet icke voro alldeles nöjda med,
att den Berchska professuren fått en i deras ögon alltför stark juridisk
prägel och alltför litet bidragit att befordra insikten i och intresset för
landets ekonomi.
3 Bih. 4, n. 40.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
