Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
26 april, att hon icke kunnat bifalla ansökan, emedan hon länge
sedan gjort sig till regel att vid docentkallelse tillse, dels att
docenternas antal icke ökades för mycket till förfång för de ordinarie
lärarne, dels att högst en docent funnes för hvarje, professor,
hvartill i föreliggande fall kom det särskilda skälet, att svenska språket
icke »såsom andra lärdomsgrenar utgör för sin vissa profession i
fakulteten något särskildt ämne». Hon underställde därför saken
kanslerns välbehag. Mot fakultetens beslut hade dock Johan Ihre,
svenska språkforskningens store målsman i detta tidehvarf,
reserverat sig. På samma gång han sade sig respektera fakultetens
önskan att moderera docentantalet, kunde han å andra sidan »icke
annat än anse vårt svenska språks rykt för ej mindre vesentelig del
af eloquentiæ profession än latinen, och följackteligen sådan som
jag gärna såge privatim blefve docerad, hållandes före det vara
enda medlet att upphjälpa vårt modersmål, att prælectiones
därutinnan hållas och deras flit considereras, som därutinnan likasom
i andra lärdomsskrifter använda sin flit och snille, hvilcket jag
med skäl tillägger magister Annerstedt». Kanslern fann Ihres
skäl så tunga, att han gaf sitt bifall till den gjorda ansökan.1 — I
förbigående kan liär anmärkas, att ett ämnes egenskap att icke
vara representeradt af viss professor icke tyckas hafva utgjort
något absolut hinder för att docent kallades i detsamma, ty alldeles
vid samma tid har doktor Mathias Schultz (sedermera
stadsphysi-cus i Göteborg) kallats till docent i tyska, men det är ej omöjhgt,
att det i dylika fall varit konsistoriet och icke fakulteten som
utöfvat kallelsen, just på den grund att ämnet var orepresenteradt.2
Man får af det anförda icke draga den slutsatsen, att
Ehren-preuss i någon öfverdrifven uppfattning af sin maktfullkomlighet
som kansler på något sätt ringaktat de akademiska myndigheternas
uttalanden; därtill var han för rättvis, och andra exempel från just
1 Fakultetens skrifvelse af 26 april 1754 med kanslerns åtccknade
odaterade resolution, och soin bilaga därtill Annerstedts odaterade
inlaga, af kanslern remitterad 27 mars finnas i R. Ark. Annerstedts
kvickhet och språkbegåfning hade föregående år fått ett starkt
erkännande af Linné (se Linnés Bref, 1, s. 281). Det utesluter dock ej, att
andra starka krafter hafva gjort sig gällande i hans sak. Han hade
som informator i förnäma hus skaffat sig goda relationer, och den
mäktige N. Palmstjerna har just vid detta tillfälle på A:s begäran lofvat
föra hans talan (se Annerstedt t. Palmstjerna 16 april 1754 och dennes
svar d. 29, bägge i Bergianska saml. T. 13 och 18).
2 Schultz’ kallelse omtalas i kons. prot. 23 mars 1754, fil. fak:s
prot. ha ej något om saken. Sannolikt har det tillgått på samma sätt,
då L. J. Kullin, ännu ograduerad, blef docens i engelska 1741; han blef
sedan docens i matematik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
