Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
lians räkning af Linnés förut berörda nya idé. Sidrén anhöll
nämligen att få föreläsa offentligen öfver åtskilliga af de ämnen, som
hörde till Aurivillii professur, och att som ersättning härför få
uppbära både prosektors- och adjunktslönerna. Aurivillius fattade
nu eld och afgaf ett skarpt men tyvärr väl hetsigt uttalande till
konsistoriet den 17 nov. 1758, hvari han protesterade mot Sidréns
begäran att få förena två ordinarie löner såsom alldeles olaglig och
framhöll, att han behöfde en egen prosektor mera än någonsin, sedan
han bragt upp det anatomiska studiet så, att nu flera subjekter
kunde årligen anatomiseras, under det att dylikt förr icke ens kunnat
ske en gång om året. Vidare opponerade sig ban decideradt mot
försöket att fråntaga honom själf vissa delar af hans professur,
särskildt kirurgien, som vore så nära förknippad med anatomien, om
hvilken han själf lagt sig sådan vinn och som för öfrigt måste
framför allt läsas praktiskt och således på sjukhuset, hvars chef han var.1
Konsistoriet var tydligen besväradt af den vändning frågan tagit,
men då det icke var benäget att ingå på Aurivillii åsikt, att
Sidrén-ska frågan egentligen vore en fakultetssak, som icke anginge
konsistoriet, utan ansåg, att den borde behandlas i ett sammanhang
med Linnés ofvan omtalta fakultetsuttalande från juni 1758, lät det
helt simpelt saken hvila ännu ett halft år. Först i april 1759 kom
den åter upp, i det Aurivillius nu inlade ett nytt än skarpare
memorial,2 denna gång riktadt mot Linnés utlåtande. Med onödig
skärpa i tonen, men ej utan berättigande i sak frånbad han sig här
dennes inblandning i hvad som rörde hans professur, särskildt när
det skedde på ett sätt, som skulle Linné haft en lärling i vetenskapen
att göra med; han ville erinra, att »en professor behöfver ej den
instruktion som en artis tiro». Efter en kort kritik af Linnés förslag
till klinikens rätta anordning bemötte ban dennes uttalande, att
den praktiska professuren vore för stor och därför behöfde styckas,
med att påpeka, att detta äfven vore fallet med Linnés egen, och
slöt belt sträft med att säga, »som herr archiatern och riddaren
önskar orubbad få göra den syssla ban begynt, så länge han själf
finner sig äga krafter därtill, så önskar jag ock detsamma». Linné,
som väl ej önskade se striden ytterligare skärpt, föll nu undan och
yttrade belt kort, att om Aurivillius ville sköta anatomien,
nosoco-mium och andra till hans professur hörande sysslor, kunde ingen
taga det ifrån honom, då ban satt med kunglig fullmakt å platsen.3
Konsistoriet fann ärendet så grannlaga, att det beslöt att än-
1 Aurivillii yttrande 17 nov. 1758 i Bih. 4, n. 33.
J D. 28 april 1759 i Bih. 4, n. 35.
3 Linnés uttalande är tryckt i Linnés Bref, 1, n. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
