- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
336

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

var den sega striden löst. Sidrén fick vänta till 1767 för att få
någon förbättring i sin ställning, ban blef då Aurivillii efterträdare;
sin adjunktslön hade ban lyckligtvis dock fått omsider tillträda
år 1759, samtidigt med att hans förhoppning på en professorslön
svikits.

För riksdagens inblandning i universitetets angelägenheter
i stort som smått var man visserligen icke heller nu förskonad. Det
hade ju visat sig 1752 på ett för universitetets ekonomi rätt
hotande sätt, då K. Maj:t detta år på riksdagens befallning
återställde de godtyckligt indragna professurerna i orientaliska språk och
poesis, hvilket, då dessas löner varit afsedda att framdeles anslås
till de nyskapade professurerna i fysik och kemi, innebar, att löner
till de senare måste på ett eller annat sätt anskaffas af
universitetet. Härmed gjorde man sig ej brådtom i Upsala. Man hade där
icke stor lust att betunga sig med nya utgifter i allmänhet, och man
fann ej utan skäl orimligt, att den nytillskapade professorn i kemi
J. G. Wallerius i så fall skulle få det bättre än många professorer
på den gamla fastställda staten, som måste vänta på sina löner,
efter dessa innehades af deras afskedade företrädare;1 och hvad
fysiska professuren angick, satt ju dess innehafvare, den nu
tjänstledige Klingenstjerna, med sin forna lön som professor i matematik,
och för hans vikarie S. Duræus tyckte man sig ej ha skäl att göra
något. An mer betydde naturligtvis, att universitetets affärer då
tyngdes af betydande utgifter för stora byggnadsföretag, och så fick
det fortfarande förblifva i fyra år, utan att något, åtgjordes för de
två nya professurernas löner.

Detta kunde dock icke undgå att väcka uppmärksamhet, och
när vid 1756 års riksdag protokollsdeputationen fått sin blick
fästad på missförhållandet, aflät den en skrifvelse till konsistoriet 19
mars, med fråga, hvarför kemie professorn ännu icke fått sin lön,
då dock ständerna anhållit därom 1752. Nu gick det ej längre an
att skjuta saken ifrån sig. Konsistoriet svarade deputationen den
10 april, att det hittills varit ur stånd att göra något åt saken, då
universitetet haft så svåra utgifter för andra ändamål, såsom att
köpa kanslerns myntkabinett, bygga laboratorium, m. m., hvar-

1 1752 voro 3 professorer af sådan anledning utan sin lön, Georgii

i historia, Dahlman i prakt, filosofi och Amnell i grekiska. Celsius
hade åtminstone haft sin v. bibliotekarielön, men hans efterträdare 1751
Georgii satt till en början utan all lön, i det Celsii företrädare, El.
Frondin, fortfarande uppbar denna. Amnell fick sin lön 1755. Men i
stället tillkommo dà två nya professorer utan lön, C. Asp i teoret. filosofi,
hvars lön företrädaren N. Wallerius behöll som Kalsenianus, och K.
Aurivillius i poesis, hvars lön Ilydrén behöll som qvintus theologus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free