Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
tvekade han icke, själfständig som han var, att framlägga sina
å-sikter i den sedan ofta omtalta gradualafhandling, som han i
Göttingen ventilerade den 12 juni 1756 under tidteln »Dubia de
prin-cipiis philosophiae recentioris». Afhandlingen gick egentligen ut
på att kritisera det af hans egna lärare Michaelis och S. C. Hollmann
förfäktade Wolff-Leibnizska beviset för Guds existens genom
användning af principium rationis sufficientis. Man må icke därföre
tro, att Forskål var Lockian eller en skeptiker. Han var egentligen
sanningssökare och började då helt naturligt som kritiker.
Arbetet väckte stort uppseende utomlands, det var ju ett tilltag, att en
ung man angrep filosofiens dåvarande heroer, men skriften
bedömdes välvilligt af hans egne tyske lärare, som han angripit. Hemma
hos oss, där Wallerius regerade, såg man ett filosofiskt kätteri i den
lilla skriften,1 och den opinion om Forskål, som så utbildades, bidrog
säkerligen sedan mycket till, att hans politiska skrift om
Borgerliga Friheten stryptes först i Upsala och så i Stockholm.
Efter hemkomsten till Upsala hösten 1756 vistades Forskål
länge i Johan Ihres hus som informator för en ung grefve Horn,
och det lider föga tvifvel, som hans biograf säger, att han hos den
man, hvars lif just ej förljufvats af Hattregeringens och censurens
intolerans, insupit politiska idéer, som stodo i stark opposition till
dem, som de maktägande nu skrifvit på sin fana. Hans studier
koncentrerades som förr på orientaliska språk och naturalhistoria (med
Linné knöt han den hjärtligaste förbindelse), men äfven den då så
omhuldade åkerbrukskemien, som J. G. Wallerius med sådan
framgång bearbetade, var föremål för hans intresse ocli studier. Den
första afhandling han tänkt utgifva i Upsala »De pratis conserendis»2
berörde ock ett ämne hämtadt från detta område, men hvarken
denna eller någon annan akademisk afhandling af hans hand såg
dagen. Dock liar han i alla fall blifvit kallad till docent i ekonomi
af juridiska fakulteten,3 hvilket ju ej behöfver förvåna, då mer än
1 Lagus säger s. 18, att Wallerius i sina Prænotiones theologicæ ofta
angriper Forskål; själf aftrycker Forskål i sina Dubia (senare
upplagan tryckt i Sorö) ett ställe i L. Dahlmans och 1. Grams afhandling
1757: De tollendis etc., hvari lian angripes.
2 Kons. prot. 4 april 1759. Berch begärde vid tillfället att få se
Forskåls tillämnade disputation, innan den anmäldes för kanslern,
eftersom ämnet tycktes höra under juridiska fakulteten. Den
presidierätt i filosofiska fakulteten, som denna förvägrat Forskål (se dess
prot. 3 maj 1758) hade K. Maj:t sedan d. 31 juni 1758 beviljat honom
och C. Wilcke.
3 I kons. prot. 16 juni 1759 kallas Forskål oeconomiæ docens,
lika-kaså i L. Melins bref 1 juni 1759, som jag nedan anför. Själf säger ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
