Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
anses för det naturligaste i världen, men på denna tid ansågs det
som ett otillständigt tadel af myndigheternas åtgörande.
Kollegi-giets enda svar blef oclc, att Forskåls skrifvelse skulle för dess
mindre anständiga skrifart återställas till honom jämte meddelande,
att kollegiet fastställt filosofiska fakultetens utslag.1 Utgången
blott stegrade Forskåls ifver att få ut skriften och på samma gång
därigenom försvara sitt rykte, som måst lida af de upprepade
förbuden. Företagets vådor har han nog ej beaktat, kanske
underskattat, och åtskilliga tilldragelser vid denna tid hade sannolikt
ytterligare uppdrifvit hans själfkänsla.3 Han lyckades ock finna en
utväg. Kanslikollegiets censor Nils Oelreich, som ofta låg i delo med
kollegiet, hade ingenting emot att sätta sitt inprimatur på den
svenska öfversättningen, och så utkom i november den märkliga
skriften under titel: »Tankar om borgerliga friheten», dock utan
utsättande af författarens namn.3 Både skriften själf och dess historia
gjorde dess framträdande då till en stor tilldragelse, men det
djärfva trotset nedkallade ock myndighetemas åska öfver författaren.
Så intressant det vore att närmare analysera Forskåls skrift
och klargöra dess ställning till tidens opinioner, medger icke
utrymmet detta. I det stora bela har nog De Geer rätt, att det »var
en frisinnad men vetenskapligt hållen undersökning af ämnet utan
all tillämpning på dagens strider och uttalande grundsatser, som
i vår tid äro allmänt erkända». Men för Forskåls samtid har nog
saken tett sig annorlunda, den tyckte sig däri delvis se en halft
beslöjad attack mot Hattpartiets både ekonomiska och politiska
system.1 Den, som genomläser skriften uppmärksamt och känner
tiden, torde gifva mig rätt i, att Forskål var en uppriktig frihetsvän
med stark demokratisk anstrykning och därför ovän till ett ensidigt
aristokratiskt välde. Hattpartiets egenskap af att vara en
koalition mellan ämbetsmän och adel har därför stött honom tillbaka,
och hans åsikter förebåda på visst sätt det angrepp, som ofrälset
inom kort skulle rikta mot adelsväldet, ehuru visserligen hans
upphöjda tänkesätt och starka känsla af rättens majestät skulle kom-
1 Kanslikollegiets prot. 17 sept. 1759.
2 Vid de kungligas besök i Upsala 25 sept. 1759 hade han
opponerat på K. Aurivillii teser, och Gjörwell hade i Svenska Mercurius
låtit allmänheten veta, att lian var »en ej mindre farlig än djupsinnig
metaphysicus » (Sv. Mercurius Oct. 1759, s. 116 och 122). — Det var
ock nu allmänt kändt, att ban fått professorstitel af danske konungen
och kallats att deltaga i arabiska expeditionen.
3 Tryckt i Bih. 4, n. 41.
4 Jfr Lagus s. 22 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
