- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
348

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

afgick samma dag till K. Maj:t. Forskål å sin sida, som med full
rätt ansåg, att verkställigheten af ett dylikt förslag skulle vara
vanärande för honom och i öfrigt ej kunde finna sig i det sätt, hvarpå
kollegiet framställt hans satser för K. Maj:t, begärde och fick
tillstånd af K. Maj:t att läsa kollegiets betänkande och sedan ingifva
sina påminnelser. Dessa, som afgåfvos den 23 januari 1760,1
innehöllo ett manligt och briljant försvar för de angripna satserna; man
kan än i dag icke läsa det utan rörelse, det ger vittnesbörd om hans
rena afsikter och visserligen icke hycklade känslor för en verklig
frihet. Hans begäran och förhoppning, att K. Maj:t därigenom
skulle bevekas att icke utfärda förbudet, kom dock på skam.
Rådet, som först (21 febr. 1760) enat sig om att låta det bero vid
se-kvestern af skriften och att icke utfärda det skymfliga förbudet,
för att icke en dylik åtgärd skulle göra skriften mera begärlig,
ändrade sig igen i ny session den 27 februari. Det hade nu fått klart
för sig, att sedan censor Oelreich approberat skriften och den
blifvit tämligen spridd, kunde den ej med nödigt eftertryck aboleras
annat än genom ett kunghgt förbud, som tillika proklamerade
skriftens förkastlighet. Och så utkom den 28 febr. ett kungligt bref,
som, utan att dock nämna Forskål som författare, åsatte skriften
Tankar om den borgerliga fribeten det vitesförbud, som
kanslikollegiet den 7 december föreslagit, och detta på den grund, att den
innehöll »oförnuftiga satser, ledande till icke mindre irrige än
miss-nögdø ocli vidrige tankar om rikets regeringssätt och then theruti
för våre undersåtare befästa frihet ocli säkerhet».

Den varning, som regeringen föreskrifvit, att kollegiet skulle
gifva Forskål, beslöt detta i session den 12 mars på förslag af
Höpken att öfverlåta på det akademiska konsistoriet, efter Forskål
ännu var i Upsala och därför vore att betrakta som civis academicus.
Detta skedde ock i konsistoriets session den 22 mars, då rektor gaf
honom vederbörlig uppsträckning för hans missfirmliga skrifart
mot kollegiet jämte allvarsam åtvarning att för framtiden afhålla
sig från dylikt. Forskål, som sökt taga till ordet under rektors tal,
men då nedtystats, hade därpå ett muntligt anförande, som ban
ytterligare utvecklade i ett därpå inlämnadt skriftligt diktamen,
hvilket konsistoriet, tydligen för att icke förvärra hans sak, icke
bilade protokollet, utan blott beslöt förvara, därest kollegiet skulle
infordra det;3 om arten eller innehållet i detta sades ej heller ett
ord i det protokoll, som ingick till kollegiet.3 Georgii hade dock ehu-

1 Tryckt hos Lagus s. 60 ff.

2 Detta diktamen finns ej nu i behåll.

3 Kons. prot. 27 mars 1760 är tryckt hos Lagus s. 70.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free