Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
369
gamla öfverhöghet viel universitetet. Hans uttalande är för
märkligt att icke anföras i sin helhet. Det lydde: »Mitt utlåtande öfver
den projecterade instruction förtjänar icke det beröm, som br
archiatern behagat detsamma tillägga. Jag kunde icke därvid anföra
några skäl, hvilka torde hafva öppnat ögonen på de fakulteter, som
icke hörde till de theologiska. Ifrån K. Gustaf Adolfs tid, som var
en djupsinnig, tänkande herre, har regeringen varit omtänkt att
kufva det väldet teologien vunnit under den katolska tiden,
därföre togos utur rådet kanslerer och arbetades på consistoria
mix-ta.1 Skulle de förra antingen upphöra, eller, hvilket verkade
detsamma, blifva uti deras myndighet inskränkta, huru skulle då
utseendet blifva i anseende till de filosofiska vetenskapernas
uppkomst? Copernici system skulle icke pröfvas efter astronomiska
observationer och matematiska sanningar utan efter teologiska
uttydningar och Aristoteles filosofi.7 Ibland acta som finnas uti
academiens archiv läses ännu den träta, som emellan teologiska
fakulteten och professor Bilberg uppkom och hvilken hade den
verkan, att Bilberg ansågs för farlig vid academien och
transporterades från sin profession till domprosteriet i Örebro. Tantaene
animis coelestibus irae. Detta förtror jag herr archiatern sub rosa.
Skulle de bögvördige märka, att jag hade upptäckt deras politik
med förenämda instruktion, blefve de hatfulla, ocb min politik
är numera den att lefva uti ro och fred.»
Under det interregnum inom kanslersstyrelsen, som rådde, in-
1 Höpken syftar på Gustaf Adolfs förslag om ett
Generalkonsistorium som sjätte rikskollegium för kyrko- och under visningsärenden.
2 Upsalafilosofien stod ej högt i kredit bos Höpken. Orsaken var
väl egentligen den, att lian fick bevittna den hätska intolerans, mod
hvilken förre filosofie, nu teol. professorn N. Wallerius angrep
oliktänkande. Långt senare skref han härom till Linné (10 jan. 1768 i
IIöp-kens skrifter 2, s. 19), att han fruktar, att naturvetenskaperna skola
ej längre uppmuntras; »däremot komma Ivalsenianska profession,
Lo-gica och Metapliysica ined dylika upp i brädet, och jag hoppas, att
Aristoteles återvinner sin förlorade credit och auctoritet». Härvid bör
märkas, att Höpken trots sin klassiska bildning ej hade mycken
kännedom om eller sinne för öfriga humanistiska vetenskaper. Han kunde
ju om Ihres stora lexicon skrifva till Wargentin (23 okt. 1769 i
Ber-gianska saml. T. 14), att han skänker W. sin prenumerationssedel till
lexiconet, hvarigenom dennes boksamling »väl till antalet ökas, men
ej till värdet»; och till Sahlstedt skrifver ban 25 aug. 1771 (anf. st. T.
17) att »Ihres glossarium förtjänar icke att nämnas, är till ingen hjälp-
reda och kan liknas vid Don Quichotte qui ne voyait que des geans».
För att förstå utfallet rätt, bör man erinra sig, att Sahlstedt arbetade
på ett mindre, mera praktiskt svenskt lexicon, hvilket var mera i IIöp-
kens smak.
Ups. Univ. Bi si. III, 1.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
