Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
judikatet med Klingenstjerna bemöttes skickligt, liksom faran af
dylika prejudikat frambäfdes. Med fin beräkning slöt Höpken med
att å ena sidan påpeka möjligbeten af, att universitetet, som ju
bit-tills aldrig falbt staten till last, skulle, därest lönerna började brista,
tvingas att anropa kronan om hjälp, såvida det icke skulle
utsätta sig för förfall, och å den andra framhålla, huru ärofullt det skulle
vara för K. Maj:t att skydda universitetet, som genom hans
företrädare fått de kraftigaste privilegier. — Man skulle väl tycka, att en
man i Höpkens ställning och med en så god sak att försvara icke
bort vara orolig för utgången, men han har själf ingalunda varit
säker och var hjärtligt glad, då K. Maj:t slutligen (9 febr. 1763)
afslog Apelblads begäran.1 Obehaget af denna sak bidrog nog att
mogna hos Höpken det beslut, med hvilket ban redan gjort sig
förtrolig, att förr eller senare lämna kanslersämbetet.2
Äfven i en annan fråga hade Höpken vid samma tid kraftigt
fört universitetets talan, då en af dess yngre medlemmar sökte att
begagna sig af sina förbindelser mecl de maktägande för att
tillskansa sig fördelar på universitetets bekostnad. Det var
konsistorienotarien juris docenten Henrik Frosterus,3 som sysselsatte sig
med utarbetande af ett stort arbete i svensk krigslagfarenhet,
och som, efter att hafva uppvisat detta i manuskript för
framstående personer,4 lyckats förvärfva sig sekreta utskottets gunst och
på dettas tillstyrkan fått sig af K. Maj:t tillerkändt (4 nov. 1762)
ett årligt understöd af krigskollegiets auktionsmedel å 600 dlr. smt.
årligen/’ Frosterus hade dock begärt mera, ban hade vid samma
tillfälle uttryckt sin önskan att blifva utnämd till e. o. professor,
och denna begäran hade rådkammaren verkligen tillstyrkt," ehu-
1 Höpkens bref t. kanslerssekr. Arrhenius 8 och 18 febr. 1763 (K.
Bibi., Strödda bref). I det förra ber han, att, vare sig han vinner eller
förlorar, få veta, hvilka riksråd röstat mot, och hvilka med, samt
till-lägger: »Jag vet intet, om jag har för mig de bästa skäl, men emot mig
har jag en stark favör personæ».
2 So hans bref t. Linné 28 jan. 1769 (Höpkens skrifter, 2, s. 10).
3 Frosterus var född 1727, blef magister 1752, docent i moral 1755,
i juridik 1759, år 1761 först kanslist (efter Boudrie), så notarie (efter
Rabenius), sedan juris doktor 1763, logices professor 17 juli 1771 och
10 dec. s. å. juris oecon. professor genom byte med Christiernin.
* Lindblom säger i minnesteckningen öfver Frosterus 1773, att
denne 1759 öfverlämnade sitt arbete åt riksråden Seth och Liewen till
granskning och att C. F. Scheffer vid följande riksdag approberat det.
5 Rådsprotokoll i Krigsärenden 4 nov. 1762; jfr riksdagens
skrifvelse t. K. Maj:t 16 maj 1766 om Frosterus (Riksdagstidn. 1765/66 s.
483.
® So det i föregående not anförda rådsprotokollet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
