- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
381

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

381

hätska angrepp på Göttingerprofessorn Johan David Michaelis om
hösten 1763 måste hafva förefallit honom rent vidrigt, det var
kanske den droppe, som kom den fyllda bägaren att flöda öfver.

Det var egentligen den forne Wolffianen, numera den
hyper-ortodoxe teologen Nils Wallerius, professor Kalsenianus, som satte
korståget mot Michaelis i gång. Han inlämnade ett memorial hos
domkapitlet, i hvilket talrika kätterska utlåtelser uppräknades, till
hvilka Michaelis skulle gjort sig skyldig i sitt Compendium
theolo-giae dogmaticae. Ärkebiskopen och kapitlet (dess medlemmar
voro då Hydrén, Mathesius, Clewberg och Amnell) vände sig den
22 oktober till kanslikollegiet med anmälan, att de med mycken
sinnesoro låtit sig föreläsas Wallerii memorial, och att de ansågo
önskligt, att både införsel och försäljning af boken förbjödes.
Denna begäran villfors. Och kollegiet utfärdade den 3 november ett
cirkulär till alla konsistorier, att då Michaelis bok innehölle en
myckenhet satser stridande mot den heliga skrift och de symboliska
böckerna, skulle konsistorium förbjuda dess försäljning.1 Upsala
domkapitel gaf akademiska konsistoriet del af kollegiets bref den
13, och detta skyndade att den 16 nov. förbjuda arbetets
försäljande i boklådan, samt att anbefalla nationsinspektorerna att varna
sina nationer; med hvilka känslor Linné fullgjort denna skyldighet
i Smålands nation,2 kan lämnas osagdt, efter hvad vi sett af hans
och Höpkens förtroliga meningsutbyte rörande teologernas
intolerans. Varningarna för den förbjudna frukten blott lockade att
söka åtkomma densamma, och stämningen bland icke teologer var
afgjordt emot den igångsatta förföljelsen. En ung students
samtida vittnesbörd låter oss ana detta. Den välkände J. Ii. Lidén
skref nämligen strax efter till sin broder följande:3 »den theologiske
philosophens (d. v. s. Wallerii) nit mot den philosophiske theologens
(Michaelis) bok, som här jämmerligen förkättras och allmänt för-

omdöme, som någon teolog fällt om naturvetenskaperna, hvartill
Höpken svarar: »Om salig And. Celsius liar jag hört samma utlåtelse, att
lian nemligen vore i helvetet. Man kan säga om sådana domare, att
de äro andeligen fattige».

1 Wallerii odat. memorial, kollegiets skrifvelse t. Upsala
domkapitel och dess cirkulär t. alla domkapitel (de bägge senare af 3 nov.
1763 finnas i kopior i Ups. Bibi., U. 145).

2 Se Pahnberg: Smålands nations historia, 1877 s. 54.

3 Lidén t. S. Älf julafton 1763 (Ups. Bibi., G. 350: f.). Sin tanke
om Wallerius behöll Lidén. Sex år senare skref han t. samme sin
broder (6 mars 1769, anf. st.): »Jag tackar Gud, att Dr. Wallerius ej
blifvit portvaktare vid himmelens dörr, sannerligen då sluppe ej många
in.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free