Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
serligen utan att öppet tillägga professorerna skulden, att studier
och vetenskaper fordom florerat mera i Sverige än nu, och att
ungdomen då slog sig på dem med mera allvar, drift och ambition.1 När
denna opinion först blef allmännare, är icke möjligt att säga; att
den dock 1761 var det, synes däraf, att professorerna själfva i
Upsala detta år omtala, att akademierna förlorat i landet sitt forna
allmänna förtroende, och att lärarne fått det namnet om sig att
vara mindre flitiga i sin undervisning, mot hvilket senare
påstående de dock protestera, såsom en ohemid beskyllning.2 Och
denna opinion endast växte sig starkare med åren, som vi skola se
längre fram vid redogörelsen för det ryktbara besök, som prins Gustaf
1768 aflade i konsistoriet. Man tyckte uti landet, och säkerligen
till en del icke alldeles utan skäl, sig hafva erfarit, att den ungdom,
som lämnade universitetet, icke ägde den tukt till karaktär och seder
samt den grundliga underbyggnad i studier, som man väntat sig
af en akademisk uppfostran, och man ville välta skulden för
missförhållandet på universitetet. Detta åter ansåg beskyllningen
o-rättvis; i dess tanke var undervisningen icke sämre än förr, och
det ansåg, att den egentliga orsaken till ungdomens försämring
var att söka, något i skolornas art, men mest i den felaktiga
uppfostran i hemmen och i en försämrad tidsandas inflytelse på dessa
och på ungdomen.
Huruvida universitetsundervisningen verkligen var sämre än förr
eller icke, är ej lätt att afgöra, men handlingarna gifva icke stöd
för det förra antagandet, och så många förträffliga lärare har
universitetet sällan haft på en gång som vid denna tid. Men om ock
så varit, att denna undervisning kunnat vara bättre, torde dock
universitetsmännen haft rätt i sin åsikt, hvar man egentligen
hade att söka orsakerna till ungdomens öfverklagade försämring. Från
skolorna mottog universitetet nämligen icke alltid mogna eller
skickliga subjekter, och hvad mer betydde, adelns och förmögnare
familjers barn, som icke besökte skolorna före sitt inträde vid
universitetet, kommo från hem, där de bortskämts och fortfarande
bortskämdes äfven under studietiden. Med studenter af denna
klass, hvilka för öfrigt ofta inskrefvos vid späda år, hade man ingen
bukt, öfver dem hade blott informatorer och föräldrar att säga, då
de nästan aldrig läto inskrifva sig i nationerna; och
informatorerna själfva voro för öfrigt nära nog lika vanmäktiga gent emot sina
pupiller som professorerna själfva. Det var först vid examina,
som universitetet egentligen skulle kunnat göra sin makt gällande
1 Se Bih. 4, s. 195.
J Se Bih. 4, s. 153 oe.h 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
