Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
och genom stränghet i fordringarna näpsa ungdomens
öfverhandtagande lust att så skyndsamt som möjligt göra studierna ifrån sig,
för att fort komma ut i lifvet och tidigt förvärfva någon tjänst. Men
detta var lättare sagdt än gjordt, ty tidens hela anda gick stick i staf
mot dylik stränghet. Den upplösningens ande, som under
frihetstidens fortgång lossade på alla band, hade äfven alltmer
under-gräft pliktbegreppet, öfverallt fick det allmänna intresset vika
för det enskilda. Alla ville fort fram, och sedan
anciennitetsprinci-pen fastslagits, gällde det att vara den förste på platsen, för att
icke i onödan förlora sin befordringstur, och föräldrarna voro lika
ifriga i den saken som ungdomen. När därtill kom, att den
ungdom, som obekymrad om grundligheten i sin universitetsutbildning
blott sträfvade att fortast möjligt få lämna universitetet, mest
tillhörde adeln eller de förmögnare klasserna, innebar hvarje försök
från universitetets sida att genom stränghet i examina stäfja
missförhållandet en utsikt till konflikt med ungdomens mäktiga
familjer. I känslan af svaghet och fruktan för något värre har man då
vid universitetet missmodigt nöjt sig med att söka om möjligt med
lämpor rätta missförhållandet och i öfrigt blundat för det, som man
var för vanmäktig att stäfja, då man icke hade myndigheter eller
allmänhetens opinion på sin sida. Den snedvridna utvecklingen
i studierna var i synnerhet framkallad af och underhölls
därigenom, att under frihetstiden studenternas framtidsutsikter, som
hittills mest varit begränsade af kyrkans och skolans väggar, starkt
förändrats genom de talrika nya banor, som anställningarna i
statens civila tjänster öppnade och som ämbetsmannaväldets
fortgående utveckling i allt rikare mått erbjöd. Då nu genom
förordningarna af 1749 och 1750 vägen till dessa gick genom examina aflagda
vid universitetet, var det isynnerhet alumnerna för dessa
examina, som brådskade att komma härifrån och som genom sina ytliga
studier bragte universitetet i misskredit, utan att detta vågade
kraftigt ingripa mot missbruket af fruktan för samhällets mäktige. Det
bör dock slutligen tilläggas, att universitetet icke utan skäl flera
gånger beklagade sig öfver, att ett försök å dess sida att skärpa
fordringarna måste blifva illusoriskt, så länge ämbetsverken ej
generade sig att mottaga som auskultanter personer, som icke styrkt sin
kompetens genom universitetsexamina.
Sådan var i korthet tecknad situationen, då Höpken och
konsistoriet skulle taga itu med saken. Det senare hade redan i
första sessionen den 4 febr. påpekat nödvändigheten af att göra
något för att hejda det missbruket, att de, som ville gå den civila
tjänstemannabanan, skyndade att i förtid göra från sig examen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
