Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Höpken hade med anledning däraf den 11 ålagt det att inkomma
med förslag om hvad som var att göra. Vid konsistoriets
enskilda öfverläggning den 15 februari beslöt man då att anhålla hos
kanslern om en föreställning till alla rikets konsistorier att icke
släppa omogna ynghngar från skolorna, och att universitetet skulle
själft tillse, att de nyinskrifna studenterna genast toges om hand
af nationsinspektorerna och disponerades för grundligare studier,
men man dolde icke för sig, att den senare åtgärden blefve blott
en halfmesyr, så länge rikare och förrnögne mäns barn icke gingo
in i nationerna och framför andra hastade från universitetet. Här
tillgrep man som nödankare en idé, som Höpken skulle hafva
framkastat i sessionen den 11, att nämligen ingen skulle få anmäla sig
till civila examina, som icke minst ett år förut aflagt latinskt
skrif-prof ocb examinerats i detta språk; slutligen framhöll man
nödvändigheten af, att kollegierna icke finge mottaga andra än dem, som
företedde akademiskt betyg. När denna konsistoriets mening
föredrogs för Höpken den 20, anmärkte ban mycket riktigt, att
konsistoriet yttrat sig icke blott om ämbetsexamina, utan om
undervisningen öfver hufvud, hvarför saken tarfvade en nv
öfverläggning å dess sida, och till ledning härför ville han i korthet
framlägga sitt program. Detta programuttalande, som mynnade ut i
ett slags förslag till en allmän studieplan, har mindre sin
märklighet genom den åtgärd, som föreslogs, än genom de ord, hvarmed
Höpken inledde det och sökte förklara hvarför en reform var
nödig.
Han sade nämligen, att då han sökt svaret på den frågan,
hvarför lusten för studier aftagit, hade ban funnit två olika
uppfattningar. Somliga (här syftade han tydligen på allmänheten) hade
trott sig finna orsaken därtill inom universitetet, icke i dess
författning, då denna ju icke ändrats, utan bos professorerna själfva, i
deras försummelser och deras otillräckliga intresse för vetenskapen
men starka omtanke om egna förmåner, deras hänsynstagande
mera till ungdomens föräldrar än till samvetets bud. Andra åter
sade han (och här återgaf han, som man kan förstå,
imiversitetsmän-nens uppfattning) sökte orsakerna i anciennitetslagarna, i
sedernas fördärf, i föräldrarnas oförsvarliga uppfostringssätt och
deras förvillade tänkesätt, i det de mindre bekymrade sig om,
huruvida deras barn kunde hederligen sköta en tjänst än att de fort finge
komma åt dess lön, så att det rent af kommit därhän, att mången
hade bättre reda på tjänstebetänkandet än den tjänst ban skulle
sköta. Ehuru nu de gjorda beskyllningarna mest voro otillbörliga
Upt. Univ. Hist. in, 1. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
