Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
tillmälen,1 låge dock en fara i att lägga händerna i kors, ty då kunde
tillmälena blifva sanningar, utan man måste i tid utfinna
botemedlet. Tvenne principiella syftemål ville han därvid fastslå till
ledning. Som studier och vetenskaper fordom florerat mera i Sverige
än nu, och ungdomen då applicerat sig till arbetet med mera
allvar, drift och ambition, måste uppfostringsmetoden föras
tillbaka till hvad den varit, och denna metod måste göras oberoende af
egenskaperna hos de personer, åt hvilka undervisningen var
anförtrodd, och fastmer äga sin styrka inom sig själf. Inför detta
Höpkens yttrande stannar man något tveksam. Om man redan måste
betvifla, att ett arbete i riktning mot det förra syftemålet att
vrida tidens ur tillbaka var lyckligt, om det ens var utförbart,
känner man sig än villrådigare beträffande det senare, som ju innebar
ett radikalt underkännande af lärarepersonlighetens betydelse,
för att en undervisningslag skall bli lefvande. Och om man
närmare synar Höpkens reformförslag, för hvilket jag nu skall
redogöra, torde man finna, att om det ock, ehuru blott till utseendet
syntes tjäna det senare syftemålet, det dock ingalunda gick i
riktning mot det förra, då det ju tenderade till att borteliminera den
karaktär af själfstudium, som i flydda tider präglat studenternas arbete.
Höpkens förslag var, att hvarje ung student skulle först
studera under ledning af en docent och sedan examineras af honom
i sin inspektörs närvaro i kristendom ocli grammatik; sedan finge
han studera under den adjunkt han utsåge och examineras af
denne i sin inspektörs och nationens närvaro »i de ämnen, som honom
blifvit förelagda att undervisas uti»; och först när detta skett ocli
han ytterligare skrifvit ett latinskt skriptum och examinerats i
teologi, skulle han äga rätt att höra professorernas föreläsningar.
Innan han lämnade universitetet, skulle han undergå först examen
stili latini och så den egentliga fakultetsexamen, hvarvid han
borde strängt examineras i de vetenskaper, som vore nödiga för hans
vitae genus, och ju skickligare han visat sig i dem, dess mer borde
han ursäktas för bristande insikt i öfriga.2 Dessa bestämmelser
ansåg han kunna tillämpas äfven på examina för kollegierna. — Som
man lätt ser, skulle hela programmet ju, om det tillämpats, blott
1 Ehuru Höpkens ord tyckas innebära, att de »otillbörliga
tillmälena» skulle gälla om bägge sidornas uppfattning, får man väl till
heder för hans förstånd och opartiskhet antaga, att han egentligen
mente, att anklagelserna mot universitetet voro otillbörliga tillmälen,
ty dettas dom å sin sida öfver tidens lyten var nog grundad.
2 I förbigående anmärkte Höpken, att konstitutionernas fordran
på insikt i alla ämnen tålde exceptiou, och att den frågan kräfde
särskild öfverläggning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
