Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39!»
af de andra fall, där Upsalamyndigheterna sölat väl länge att yttra
sig, vi ha därpå icke saknat exempel.
Den stackars Georgii fick några veckor senare erfara, att man
kunde råka ut för större hemsökelser än en kanslers ovilja. Den
30 april utbröt en eldsvåda, som till en början hotade att liksom
den af 1702 lägga en stor del af staden i aska. Stora delar vid
Vaksala och Kungsängsgatorna brunno ned, likaså Strandgatan
(nuvarande östra Ågatan) från Nybron till Islandet, och elden kastade
sig därifrån äfven öfver ån och härjade åtskilliga byggnader i
kvarteren mellan denna och Slottsbacken. Tack vare ett kraftigt
eldsläckningsarbete, i hvilket studenterna utmärkte sig genom villighet,
stor dristighet och uthållighet, blef elden slutligen begränsad.
Georgii, hvilken som rektor måst gå i spetsen, kraftigt assisterad af
Meldercreutz, hvilken som gammal kapten väl var van att
kommendera, kände sig alldeles förbi efter trenne dygns arbete, under hvilka
han ej njutit mer än sex timmars sömn. Alla offentliga byggnader
utom stadens rådhus sluppo lyckligen undan, ehuru laboratorium
chemicum en stund var starkt hotadt, då alla uthus i dess närhet
brunno ned; af professorsstatens hus nedbrunno de bostäder, som
tillhörde Mathesius och N. Wallerii änka, bägge vid Vaksala tull,
och uthusen för Strömer, J. G. Wallerius m. fi., som voro bosatta i
laboratoriets närhet. Den, som förlorade relativt mest, var den kände
gravören A. Åkerman, som miste alla sina maskiner, alla plåtar till
sitt stora globverk, sextio färdiga glober samt sin bok- och
kartsamling; likaså förlorade direktör Rinman sitt malmkabinett. Den
skada, som eldsvådan förorsakade, beräknades till 380,000 dlr. kpt.,
hvari Mathesiska och Walleriska husen ingingo med 12,000 respektive
8,000.’ Kronprinsen-kanslern hade ämnat resa till Upsala för att
betyga de raska studenterna sin nådiga erkänsla, men sekreta
utskottet gjorde föreställningar om faran för kopporna, som sades gå i
Upsala; egentligen ville väl de maktägande Mössorna visa prinsen
sin ovilja, och de sågo nog ej heller gärna, att han fick tillfälle att
vinna ungdomen.3
1 Se Georgii t. kanslerssekr:n 3 maj (Bill. 4, n. 64), M. Strömer
och A. Åkerman t. Wargentin 6 maj, Mallet t. «l:o 9 maj (Bergianska
saml. T. 15). Värderingen af skadan är intagen i kons. prot. 27
maj 1769.
2 Malmström 5, s. 363—364; prinsen t. kons. 12 maj, att han på
utskottets föreställning tillsvidare afstått från resan, han nämner ej något
om kopporna. — Kanske epidemien ej var blott ett påhitt, ty Georgii
skrifver 13 maj t. kanslerssekr:n (R. Ark.), att natten till lördagen kom
en exprès från Ferner, som på nådigaste befallning frågade om kopporna,
och, tillägger Goorgii: »Herr archiatcr Rosenstein har som inedicus af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
