- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
400

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

En utnämning detta år, så obetydlig den än är, bör omtalas,
då den utgör blott ett nytt bevis på, buru mycket protektion och
privata relationer kunde vid denna tid betyda i befordringsväg och huru
därigenom den verkliga förtjänsten fick stå tillbaka. Efter Petri
Arrhenii befordran till Funbo pastorat stod v. bibliotekarieplatsen
ledig, och bibliotekarien Frondin hade på kanslerns befallning insändt
förslag till dess fyllande den 29 okt. 1765 och därå uppfört i första
rummet J. Hageman, docent sedan 1760 och ord. amanuens sedan
1763, i andra e. o. amanuensen L. Hallencreutz, docent sedan 1762,
och i tredje rummet docenten C. J. Alström. Det var emellertid i
Upsala känd sak, att den unge Erik Filenius, som promoverats
föregående år, gjorde sig på grund af sina relationer förhoppning om
platsen, trots att ban hvarken tjänstgjort i biblioteket eller
förvärfvat docentur. Han var son till Linköpingsbiskopen P. Filenius,
en myndig medlem af Hattpartiet, och genom sin mor besläktad med
den mäktiga Benzelstjernska släkten; mer än något har han dock
väl räknat på, att det svulstigt smickrande tal, som han hållit
föregående år å Östgöta nations vägnar i anledning af prinsens val till
kansler,1 skulle tynga vågskålen till hans fördel. Kännedomen
om Filenii afsikter hade också gjort, att Frondin i slutet af sitt
ofvannämda förslag äfven vidrörde Filenii anspråk och där tillade, att
om än denne var en vacker yngling, som »framdeles» kunde gifva
godt hopp, hade dock hvarken ålder, kunskaper eller förtjänster
tilllåtit att gifva honom företrädet framför de andra.2 Men Filenius
visste att själf föra sin talan. Ilan inlämnade hos prinsen en med
sann advokatorisk skicklighet uppsatt skrifvelse,3 i hvilken han först
insinuerade, att förslaget var uppgjordt på frihetstidens manér efter
räknade ålderdomsmeriter, ej efter skicklighet, och därpå betonade,

styrkt resan.» Möjligen har utskottet frågat Rosenstein i Stockholm
och begagnat sig af dennes svar.

1 I detta tal, som samma år utkom af trycket, sparades ej på det
tjockaste smicker. Så sades där, att prinsen skulle i likhet med den store
Ludvig XIV komma att »skydda vetenskaper och skapa stora själar»;
än mer måste det slagit an på denne, att F. ställde för honom den stora
uppgiften att som gamle kung Gösta rädda Sverige undan de tyranner,
mellan hvilka det var deladt.

2 Frondin t. kanslern-prinsen 29 okt. 1765 (orig. Ups. Bibi., F. 466).
Kanslerssekreteraren J. Arrhenius hade påpekat för Frondin, att som
rykte gick, att Filenius fått löfte på platsen, och som det vore
oförsvarligt, om Hageman och äldre docenter förbiginges, vore det nödvändigt,
att Frondin i förslaget deducerade Filenii inkompetens. Ilan tillade,
att man åtminstone vunnit tid genom infordrande af förslag, »hvartill
det ej såg ut i förstone» (orig. i Ups. Bibi., G. 151: a).

3 Filenius t. prinsen (orig. i Ups. Bibi., F. 466).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free