- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
401

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

att allt ändå ankommo på prinsens höga nåd och välbehag; vidare
erinrade han om, huru ung hans store morfader Erik Benzelius var,
då han erhöll bibliotekariatet, hvari låg en tydlig allusion på, att
prinsen nu kunde öfverraska herrarna i Upsala med ett lika
lyckligt grepp, slutligen ordade han gån sic a oförskämdt om allt hvad ban
med sin »lifliga munterhet» skulle uträtta till ungdomens gagn och
huru ban skulle flitigt korrespondera med utlandets lärde. Ehuru
prinsen sannolikt allt från början var stämd för att gynna Filenius,
har han dock dröjt ett halft år, innan han bestämde sig; ban kände
väl, att ban skulle härigenom gifva universitetet ocb rättvisan ett
slag i ansiktet, då ban icke kunde vara okunnig om de föreslagnes
öfverlägsenhet öfver Filenius och att äfven andra verkbga förmågor
fimnos att tillgå.1 Först den G september 1766 följde Filenii
utnämning, som öfver allt mottogs med stort ogillande.2 Mannen visade sig
ock vara lat, begifven på nöjen och nästan oduglig.3 Utnämningen
gjorde prinsen föga heder, det låg ett slags erkännande af den
orättvisa ban begått däri, att han den 17 sept. 1767 gaf Hageman titel af
v. bibliotekarie och tre år senare befordrade J. H. Lidén till adjunkt
i Lund.

Benägenheten att se de sina till godo, äfven om man därvid väl
mycket förbisåg det allmännas bästa och rättvisans fordringar, var
stark vid denna tid, den skönjdes bela samhället igenom och gjorde
sig tyvärr äfven gällande vid universitetet. Vi hafva sett, huru
den store Linné sörjde för sin son. Exemplet smittade, och i början
af året 1766 gjorde den hederlige Anders Berch ett dylikt försök
till förmån för sin 32-årige son Krister, som tjänstgjorde som v.
aktuarie i kommerskollegium. Åberopande försvagad syn och minne,’1

1 Dit hörde den som biblioteksman så förhoppningsgivande J. H.
Lidén, e. o. amanuens sedan 30 sept. 1765. Amanuensen L. Ilallencreutz
hade ju ock, som Filenius, en biskop till far, och denne var ej glad öfver
Filenii attentat (E. Ilalenius t. sonen Lars 6 nov. 1765 i Ups. Bibi., G. 99).

2 Jfr Gjörwell t. Lidén 23 jan. 1766 och A. Schönberg t. densamme
19 nov. 1769 (Ups. Bibi., G. 151: a). I bref t. Schönberg nov. 1766
(Ups. Bibi., G. 151: t) tillskrifver Lidén prinsens och hofpartiets
energiske vän Karl Sinklair skulden för Filenii utnämning.

3 Om Filenii oduglighet har jag samlat många vittnesbörd. Lidéns
hårda domar på talrika ställen i hans bref kunna ju vara färglagda, då
han var part i saken, men det saknas ej andra. C. G. Nordin talar i bref
t. Lidén (Ups. Bibi., G. 151: f) om Filenii »malum chronicum» att
ren-skrifva kataloger.

4 Ferner omtalar i sin minnesteckning öfver A. Berch, att denne
1767 fick tjänstledighet för att utgifva sina stora arbeten (Berchs supplik
och protokollet innehålla dock ej något därom), men att saken plötsligt

Ups. Uniu. Hist. [II, 1. 20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free