- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
425

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

425

uppgörelse. Vid utgången af året 1769 liade Berch blott 10 dlr.
smt. i behåll på sin kassaräkning, och dylik behållning hade dock
under föregående år brukat stiga till 30 à 40,000 dlr.; man måste
ock under år 1770 antecipera 7,692 å nästa års inkomster. Det
goda hade olyckan haft med sig, att konsistorium därefter årligen
noga granskade alla utestående lån och uppsade alla, som icke
erbjödo tillräcklig säkerhet.

Äfven under de bekymmersamma besök, som gällt
universitetets rubbade ekonomi, hade prinsens lifliga själ haft rum för
andra tankar. Vid besöket den 7 april 1768 hade han haft
studiefrågan och förslaget å en adelsnation före (se härom nedan), och
vid höstbesöket åhörde han den 12 oktober en disputationsakt,
vid hvilken den celebre Ihre var preses. Det var dock icke själfva
disputationen »Analecta Ulphilana», som dragit prinsen upp på
auditoriet, utan de åtta med disputationen icke i ringaste
sammanhang stående latinska teser, som Ihre vidfogat, men som han på
prinsens befallning måst dagen förut låta öfversätta på svenska,
på hvilket språk de nu ventilerades. Teserna voro märkliga, ty de
utgjorde en, om ock beslöjad, kritik af Hattarnes ekonomiska och
politiska system. Så lydde första tesen: »Vi äro i tlien tanke, att
åkerbruk ej är mindre gagnande och fördelaktigt för ett rike än
bergverk och manufacturer». I tredje tesen: »thet händer ej alltid,
att främmande makters sold, som man med hederligare namn
kallar understöd eller subsidier rikta ett folk» och i den fjärde: »thet
är ej lätt att i gemen säga, antingen förbund med en närmare eller
fjärmare granne äro tryggare» kunde enhvar läsa ett ogillande af
Hattarnes allians med Frankrike. Det var då icke underligt, om
prinsen anmodat bibliotekarien Frondin och professor Melander
att rikta en skarp opposition emot de politiska teserna. Bägge gjorde
också sitt bästa att komma åt Ihre, och själfva ansågo de, att han
icke lyckats reda sig gent emot deras kraftiga argumenter; äfven
adjunkten Christiernin, som var en stark disputator, uppträdde,
och tog första tesen till utgångspunkt för ett hetsigt angrepp.1
Sinnena upprördes så, att, enligt Gjörwells uppgift, man i flera dagar
efteråt disputerade i enskilda kretsar med häftighet om teserna,
och den bekante A. Schönberg lät införa en hvass kritik i Gjörwells

1 Omständlig beskrifning å ventilationen finnes hos Gjörwell, K.
Bibl:s Lärda Tidningar 1768, 16 och 23 nov. Om Frondins opposition
meddelas åtskilligt i O. A. Knös’ bref t. Gjörwell 13 aug. 1786 (K. Bibi.,
Strödda bref), och Melander har själf berört sin opposition i bref t. J.
Stenbeck 25 okt. 1768 (Bergianska saml. T. 13).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free