Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
statsjournal.1 För prinsen var det nog en tillfredsställelse att se
den franska alliansen, som låg honom så varmt om hjärtat,
vältaligt försvaras af Ihres motståndare, och han har nog låtit de senare
erfara uttrycken af sitt välbehag, liksom han säkerligen fängslade
alla med sin öfverlägsenhet och älskvärdhet. Efter
oktoberbesöket skref Melander, att prinsens gåfvor lofvade, att man i honom
skulle få en stor regent, »hans penetration, minne, fa<Jon att
maniera affairer, sätt att pertinent och med fermeté yttra sig, sätta
oss alla i förundran».2 Sitt intresse för disputationsfäktningarna
visade prinsen genom att den 15 oktober äfven åhöra ventilationen
af fem svenska teser, som åtföljde en medicinsk disputation under
Sidrén; så fort dock prinsen lämnat auditoriet, lärer man genast
hafva öfvergått till latinet.3
Ett af de märkligaste ögonblick i universitetets historia för
denna tid möter oss i den intressanta taflan af prins Gustafs
besök i Upsala i oktober 1768, och de principuttalanden i
undervisningsfrågan, som då gjordes af professorerna i sessionen den 13
oktober. Innan denna tafla upprullas för läsarens ögon, torde vara
nödvändigt att erinra något om frågans förhistoria. Vi minnas
från ofvan uppfostringskommissionens reformidéer, och huru dess
ensidiga uppfattning af universitetsarbetet såsom ju egentligen
börande afse utdanandet af ämbetsmän med styrka gendrefs af
universitetets representanter.4 Denna skefva uppfattning af
universitetets uppgift, att det egentligen skulle vara en
ämbetsinanna-skola, var dock ganska allmän och fortlefde alltjämt; vi hafva sett
från konsistoriets session den 9 sept. 1767, huru prins Gustaf själf
delade den. Med sådan uppfattning var naturligt, att man gärna
intalade sig, att universitetet var föråldradt till sina former och
efterblifvet i sin anda, ty för dess kraf på allmän vetenskaplighet
i universitetsstudierna hade man föga sinne. Var emellertid
universitetet redan härigenom utsatt för nedsättande domar lios
allmänheten, så försvagades dess anseende än mera däraf, att man
föreställde sig, att det allmänt iakttagna själfsvåldet hos den
ungdom, som lämnade universitetet, och likaså dennas omogenhet i
studier vore uteslutande att tillskrifva en felaktig organisation af
själfva läroanstalten, en olämplig undervisningsmetod och brist-
1 Se Schönberg t. Lidén 8 dec. 1768 (Samlaren 3, 8. 67). I Ferners
ögon voro teserna rent af »giftiga» (se hans bref t. B. Frondin 3 nov.
1768 i K. Bibl:s autografsamling).
2 Se Melanders ofvan anförda bref t. Stenbeck.
3 Gjörwclls nyss anförda Tidningar s. 33—34.
4 Se sid. 242 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
