Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
magistergraden är ej svårt, men värre att sedan finna plats, så att
man nu ser äfven de lägsta prästbefattningar sökas af magistrar,
och desse i stort antal; man tyckes hafva glömt Axel
Oxenstjernas varning 1637 att hålla graden i respekt. Likadant är det med
dem, som ärna sig till kollegierna, hvilka blott tänka på att fort
komma bort från universitetet, för att tidigt inskrifvas vid verken
och så få räkna tjänsteår; hvad de förvärfvat vid universitetet är
ej annat än en svag minneskunskap om några definitioner och
vetenskapsindelningar. Felet ligger i författningarna samt att
universitetet icke noga granskar dem, som sändas ifrån det, kollegierna dem
de taga emot; examensbevis från de förra och förhör i kollegierna
vore nödvändiga. Slutligen betonar Lövenhjelm, att de nu mer
än hundraåriga konstitutionerna allt för väl tarfvade en revision,
i synnerhet sedan flera nya vetenskaper framträdt och nya
professurer skapats.1
Den punkt i talet, som säkerligen mest har fäst prinsens
uppmärksamhet (det följande skall visa att så var), var Lövenhjelms
anspelning på den stora fördelen af att enligt engelskt mönster
inrätta kommuniteter (colleges), i hvilka ungdomen ständigt vistades
under sina lärares ögon, vande sig vid tukt och under
sammanlef-naden ined jämnåriga knöto vänskapsband af vikt för deras
framtid; våra store konungar hade haft öga härför, men deras skapelse
var upphäfd.
Lövenhjelms tal, som gick öfver land och rike, måste hafva
ådragit sig prinsen-kanslerns synnerliga uppmärksamhet, och man
kan väl betrakta som en direkt frukt af det intryck det gjorde, att
prinsen, som vi nyss sett, vid sitt besök i konsistoriet i september
1767 upptog de bägge frågorna, om hvad som kunde göras för att
stäfja brådskan i studier och om ett kommunitets inrättande, samt
att ban ålade konsistoriet att inkomma med skriftligt betänkande i
dessa saker. Redan sex dagar senare (15 september) infann sig
ärkebiskopen i konsistoriet, och man beslöt utse deputerade; dessa, som
dock tillsattes först den 1 oktober, blefvo Clewberg, Berch, Linné
och K. Aurivillius, således en för hvar fakultet. Den 5 dec.
inlämnade Berch till konsistoriet en berättelse om det forna
kommuni-tetet, hvari ban uppvisade omöjligheten af att för de 6,000 dlr. smt.,
som nu voro anslagna till kungliga stipendier, inrätta ett
kommunitet för de 150, som nu innehade dessa stipendier, medlen kunde
högst räcka till för 45 personer och blott i åtta månader. Påföl-
’ Vi erinra oss, att Lövenhjelm genom sitt memorial 1746 om
undervisning i naturalhistoria gifvit den starkasto anstöten till den rörelse,
som framdref do nya professurerna i fysik och kemi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
