Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
jande 19 januari inlämnade han ett nytt memorial,1 gående ut på
att skapa ett seminarium, hvilket dock alls icke var afsedt att
bereda kosthåll åt fattiga studenter, utan att bereda gemensam
undervisning för alla de till största delen minderåriga studenter, som i
Upsala åtnjöto en högst olika och oftast mindre tillfredsställande
undervisning af sina privata informatorer. Det var således de
förmögnares barn, som Berch här syftade på. Kostnaden skulle icke
bestridas af universitetets medel, utan seminariet skulle grundas
på årsafgifter à 600 dlr. kpt. för hvar elev; hundra dylika borde det
kunna mottaga och så bereda föräldrarne stor besparing;2 frågan om
ett eget hus för seminariet måste ställas på framtiden. — Samtidigt
härmed inträffade den stora Julinsköldska konkursen, som drog
både tankar och tid från allt annat. Visserligen påminde
prinsenkanslern vid sitt besök den 8 april 1768 om saken genom att fråga,
huru de deputerades arbete skrede framåt, hvarpå ban fick till
svar, att flere sammanträden hållits och att något redan
inlämnats hos fakulteterna. Under den följande tiden hördes dock ej ett
ljud om saken i konsistoriet eller i fakulteterna. Orsaken var väl, att
man dels var fortfarande starkt upptagen af ekonomin, dels att de
deputerade kade svårt att enas. Divergensen i uppfattningen har
nog varit allt för stark. Berchs strama idé om ett seminarium af
nästan ren kadettyp och Linnés rakt motsatta uppfattning af
universitetsstudiets behof af själfständighet och frihet stodo ej att förlika;
slutligen var man väl i det bela föga benägen för en reform, allra
minst i riktningen af ett kommunitet, och man ansåg väl ock, att
saken tarfvade en längre och grundligare behandling. Prins Gustaf
åter blef allt otåligare, ban hade fått del af Berchs memorial, som
han väl tyckte gå någorlunda i samma riktning som hans egen
älsklingsidé om ett kommunitet, och den 6 oktober 1768 infann ban
sig i konsistoriet för att göra slag i saken. Sedan prokanslern på
lians fråga, huru långt arbetet framskridit, svarat, att de deputerade
haft talrika sammankomster, och sedan ett särskildt betänkande
aflämnats af Linné,3 förklarade prinsen, att innan han reste i
nästa vecka, skulle konsistoriet hafva sitt yttrande färdigt. Och nu
gaf ban följande märkliga direktiv för frågans behandling.
Konsistoriet borde vara omtänkt »att i underdånighet föreslå hjälp-
! Berchs memorial af 19 jan. 1768 ingår som hans votum i
konsis-toriediskussioneu 13 okt. s. å., som sedan trycktes (se nedan).
2 Berch ansåg, att en yngling i Upsala med informator kostade
föräldrarne årligen 1,764 dlr. kpt.
3 Något spår af ett sådant finns ej; sannolikt var det identiskt med
det votum Linné afgaf i sessionen 13 okt. 1768.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
