Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
medel, icke sä mycket till studiernas tillväxt, öfver hvilka så i
allmänhet som härvid kongl, academien ej något enkannerligen klagas,1 som
fast mer angående sedernas förbättring, att formera goda hjärtan
hos ungdomen och därigenom bereda ämnen till redliga och
nyttiga medborgare för framtiden, till hvilken ända man finner utom
riket inrättningar vara gjorde till inplantande af goda seder jämte
studier ifrån spädare åren medelst vissa seminarier och gymnasier,
så i Oxford och Cambridge i Ängland som i Pohlen vid den så
kallade École des Nobles».
Konsistoriet hade visserligen vid sammanträdet lofvat prinsen
att söka före hans afresa bli färdigt med sitt gemensamma yttrande.
Men det visade sig vara omöjligt. Kanske har den korta tiden
något inverkat, egentliga orsaken var väl dock, att de skiftande
meningarna ej stodo att förlika; också säger protokollet af 8 oktober
helt kärft, att som man då icke kunde komma öfverens om något
samfäldt slut, beslöts att hvar och en skulle vara redo med sitt
skriftliga uttalande. Man kände sig väl ock något afkyld af prinsens så
oförblommerade vink, att det icke var fråga om
undervisningsfrågan i dess helhet utan blott om ett seminarium, men detta
hindrade dock icke, att de fleste kände som en plikt att i alla fall
uttala sig om öfriga sidor af universitetets arbete och om de
missförhållanden, som tryckte det. — Ehuru vid sakens behandling i
konsistoriet den 13 oktober man icke diskuterade seminariesaken och
öfriga frågor hvar för sig, har jag dock för större redas skull skilt dem
åt i min framställning.
I seminariefrågan uttalade sig 15 professorer3 och prokanslern
för Berchs förslag, blott en, den sträfve och orubbbge Sleincour,
uttalade sig bestämdt mot saken.3 De öfriga sju underläto nästan
alldeles att uttala sig i denna fråga, hvilket väl kan tolkas som en
tyst opposition; Linnés hela votum om undervisningens frihet synes
ock innebära ett gifvet underkännande af det Berchska förslaget,
och Torbern Bergmans uttalande, att de författningar, som redan
funnos vid universitetet, vore alldeles tillräckliga, pekar i samma
1 Kursiveringen är gjord af mig.
2 Melander, Iiesselgren, Aurivillius, Georgii. Meldercreutz, Floderus,
Rabenius, Risell, Solander, Kinmark, Amnell, Clewberg, Hydrén,
Lost-bom. Duræus tyckas ej varit för seminarium, såvida det ej inrättades
ensamt för adelsmän.
3 Efter att prinsen uttalat sig för ett kommunitet, förklarade
Sleincour vid protokollets justering, att han kunde önska den saken
framgång, men om ett seminarium ville han ej höra talas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
