Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
riktning.1 Osäkert synes mig dock vara, om verkligen många af
majoriteten i själ och hjärta hade något större intresse för
förslaget, om de ock väl insågo fördelen af att bättre ordna
undervisningen för de minderåriga studenterna. Af undseende för den
närvarande höge kanslern hafva de väl ej velat göra en för honom
misshaglig och för dem själfva kanske till obehag förande
opposition utan hellre instämt i förslaget, som troligen har synts dem
skola falla på sin egen overkställbarhet.
Utomordentligt intressanta äro de upplysningar om universitetets
organisation och verksamhet, som finnas strödda i de särskilda
professorernas vota. Jag har här sökt sammanföra dem under vissa
hufvudpunkter, tyvärr har det för utrymmets skull måst ske i största
korthet; det digra och innehållsrika protokollet förtjänar dock än
i dag att i sin helhet läsas och begrundas.3
Det var säkerligen ett uttryck för allas tankar, då Linné angrep
den stränga, för en mansålder tillbaka införda och sedan skärpta
reglementering, medelst hvilken man sökt sätta en tvångströja på
den akademiska undervisningen, hvars väsen dock var frihet,
därför att den måste vara vetenskaplig. Han erinrade om den glans
och det anseende universitetet åtnjöt på Gyllenborgs tid, och huru
alla vetenskaper då blomstrade upp och institutioner nyskapades
eller utvecklades,3 och huru sedan ett tydligt fortgående aftagande
kunnat förmärkas. I denna dom tycktes Ihre instämma, då han
ansåg sig ej böra dölja, att sedan flera år tillbaka studier och smak
för solid lärdom synbarligen aftagit. De öfriga hade icke några
bestämda uttalanden i dylik riktning, ehuru klagomålen hos många
öfver studenternas brådska att lämna universitetet ju inneburo en
dylik antydan. Orsaken till förfallet såg Linné däri, att man efter
ryskt mönster sökt förvandla universiteten till skolor. Hit räknade
han de många examina som anbefallts, så många att han fruktade,
att om alla förordningar till punkt och pricka efterlefts, hade det
redan varit beställdt med universitetet; vidare uppropen af
åhörarne vid föreläsningarna, förhören med dem och rapporterna om deras
flit, hvilka sistnämda i de flesta fall voro alldeles omöjliga att afgifva
1 Ihre och Mathesius tego alldeles i saken. C. Asp, Ekerman och
Sidrén instämde med Bergman.
2 Protokollet trycktes 1769 under titeln: »Consistorii Academici . . .
betänkande om informationsverket med thertill hörande under II. K.
Höghets öfverwaro i Cons. Acad. hållna protocoller jemte II. K. H:s . . .
nådiga yttrande», üps. 1769 128 ss. 4:o. Sid. 1—24 innehålla kons:s
skrifvelse 5 nov. 1768, s. 25—128 protokollet för 13 oktober.
3 lian tyckes alldeles förgäta, att det just var Gyllenborg, som begynte
stadga om förhör vid föreläsningarna.
U/is. Univ. Hist. ni, 1. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
