Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 i
och som föga uträttat, då studenterna godt visste, att de af dem
haft hvarken godt eller ondt; vidare dessa förnärmande viten för
professor som ej föreläst, hvilka för öfrigt aldrig utkräfts; och
slutligen föreskriften om ettåriga kurser,1 hvars tillämpning endast kunde
föra till, att undervisningen blefve »hvarken hackad eller målen,
utan så otillräcklig för studenten som lätt för professorn».
Sleincour uttryckte i korta ord samma tanke. Han undanbad sig alla
förslag till nya inrättningar, genom hvilka universitetet än vidare
än som skett skulle förlora sitt namn och värde och förvandlas från
en högskola till en barnaskola, vid hvilken professorerna skulle syssla
med elementerna. Säkerligen hafva nästan alla delat denna åsikt
om undervisningens frihet och vetenskaplighet, ehuru de icke
uttalat sig i frågan.2 Endast Berch syntes luta åt en motsatt åsikt,
därvid säkerligen påverkad af sin älsklingstanke att få ett seminarium
till stånd och af dess förutsättning den privata informationens
usel-het; han fann icke försvarligt, att ungdomen skulle hafva full frihet
vid sina lektioner, och det vore godt om icke läraren ensam talade,
utan föreläsningarna skedde än dogmatie än erotematice.
Det mångläseri som uppstått, särskildt i följd af ökningen af
professorernas antal i filosofiska fakulteten, gaf anledning till ganska
stridiga uttalanden. Floderus påpekade, att följden däraf att
studenterna examinerades i tolf till tretton särskilda vetenskaper
bhf-vit, att flertalet förvärfvat sig »en otillräckelig kunskap i alt men
grundlig lärdom uti ingen vetenskap»; därför borde vetenskaperna
delas i vissa klasser, och ynglingen välja mellan dessa och sedan icke
undergå examen i andra vetenskaper än dem, som han gjort till sitt
huf-vudstudium. Linné uttalade samma tanke: med så många nya
vetenskaper och med vetenskapernas utveckling inom sig vore det omöjligt
för någon att blifva solid i alla, och följden blefve blott, att man nöjde
sig att vara aliqvid in omnibus; något oklart är hans yrkande på så
fullständig frihet i studierna, att studenten finge »välja thet som bäst
smakar, utan examina, utan tvång»; han syftade här säkerligen på alla
föregående examina och förhör, ty han tillade, »att vid promotioner
then som kan en vetenskap extra ordinairt väl, må så snart få graden,
som then ther kan många superficielt». En motsatt åsikt uttala-
1 I Lund hade Palmstjerna, hvars ideal synes hafva varit att
förvandla universitetet til] en skola mod sträng knektdisciplin, också yrkat
på ettåriga kurser och trots konsistoriets opposition drifvit sin vilja igenom
(Lunds Univ. Hist. 1: s. 234).
2 Meldercreutz oklara uttalande går dock väl mycket i riktningen
af en kontroll på studenterna af samma art som vid en kadettskola, men
så var han ju ock en gammal knekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
