Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 i
denscköld) den 30 okt. stadfäste. Partiintressets inflytande på
sakens utgång synes mig framgå af röstningen i konsistoriet.1
Äfven inom universitetsförvaltningen åstadkom riksdagen
åtskilligt trassel. På sekreta utskottets hemställan beviljade K. Maj:t
i dec. 1769 professor Rabenius frihet från ombudsmannaskapet
och gaf den med sekreterartitel försedde notarien H.
Frosterus ledighet från notariebefattningen, bägge med bibehållande
af lönerna; platserna kommo att upprätthållas af vikarier med
måttliga arvoden.3 Det är nu visserligen sant, att
tjänstledigheterna afsågo att sätta ofvannämda personer i tillfälle att fullfölja
sina vetenskapliga arbeten, men man kunde ju väntat, att
riksdagen äfven bekymrat sig något om den återverkan, som dess
åtgärd hade på universitetets förvaltning.
År 1770 aflade prins Gustaf ett nytt besök i konsistoriet den
11 och 12 juni. Någon särskild viktigare anledning till detsamma
tyckes dock icke hafva förelegat, ty det förefaller ej troligt, att han
på något sätt Velat genom sin närvaro utöfva tryck på de
professorsförslag, som då uppsattes i hans närvaro. Det bör ock
nämnas, efter som det vanligen säges, att prinsen först i Paris upptäckt
den sedan ryktbare dåvarande docenten Björnståhls förtjänster,
att han redan nu i konsistoriet rekommenderat denne till ett
stipendieunderstöd. Det märkligaste som i öfrigt förekom var den
lilla episoden, då docenten Malmstedt inkallades och af prinsen
fick en förmaning i anledning af den oro ban tillställt inom
Värmlands nation, där ban uppträdt som en slags folktribun.8
Förloppet vid tvenne professorsutnämningar i denna tid
saknar icke sitt intresse. Teologen Mathesius begärde vid blott 64 års
ålder afsked med rätt att bibehålla ej blott lönen utan äfven säte
i konsistoriet och domkapitlet; den 1766 förvärfvade äran att där
sitta framför Hydrén smakade väl, och han ville tydligen njuta af
den i det längsta. Han blef dock grymt besviken i sitt hopp. Ty
när hans afskedsansökan föredrogs den 6 dec. 1769 i rådet, hvilket
’ I ett bref från föregående år (en Siefwers i Mariestad 20 okt. 1769
till Lidén, Ups. Bibi., G. 151: e) säges, att i domkapitlet stå ärkebiskop
Beronius, Hydrén, Clewberg, Annerstedt och Doiney mot Amnell,
Kin-mark, Mathesius och Hesselgren. Jfr att i kons. d. 16 mars 1771 rösta
Ilydrén, Clewberg, Annerstedt för Domey, de andra fyra emot.
3 K. Maj:ts bref 17 dec. 1709 om Rabenius; kanslikolleg. t. kons. 22
mars 1770, att K. Maj:t d. 8 dec. 1769 gifvit Frosterus tjänstledighet. Om
vikariernas lön se kanslersbref 19 maj 1770.
3 Jag torde få återkomma härtill längro fram. Öfver Malmstedtska
historien har K. Warburg skrifvit en uttömmande uppsats i Nord. Tid-
skrift 1S87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
