- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
459

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45!)

tände på juridikens område,1 under det Herwecli allt ifrån början
lagt sig på filosofi, och Palmberg två gånger presiderat för
filosofiska ämnen och två gånger varit föreslagen till teologie adjunktur,
hvilket förutsatte insikter i såväl logik och metafysik som i de
lärda språken. Efter detta borde väl Frosteri utsikter icke varit
ljusa. Han hade dock starkare förespråkare. Riksrådet Ekeblad,
ställföreträdande kansler för prinsen, hade visserligen insändt
förslaget till K. Maj:t den 10 jan. 1771 utan att göra någon
anmärkning, men han hade vid handlingarnas mottagande känt sig
öfverraskad och redan den 1 januari skrifvit till prins Gustaf i Paris, att
det nog skulle förundra denne, hvars »nådiga och ömma tänkesätt»
för Frosterus han väl kände, att denne icke kommit på förslag, men
att om Frosterus besvärade sig, torde nog saken komma i annat
läge, så mycket mera som K. Maj:t nog ej skulle skynda att gifva
bort platsen utan att först afvakta prinsens tankar.2 När så
Gustaf några veckor senare själf uppsteg på tronen, var det så mycket
lättare att gifva saken den önskade riktningen. Ärendet föredrogs
först den 17 juli 1771 för konungen i kabinettet i närvaro af
riksråden Rudenschöld och Hjärne, hvarvid K. Maj:t med
anledning af Frosteri besvär undanröjde gamla förslaget,’1 uppförde
Frosterus i andra rummet och därpå utnämde honom till professor i
teoretisk filosofi. Utnämningen var ju synnerligen godtycklig, i hvarje
afseende ett misskännande af rättvisans och vetenskapens
fordringar.

Indirekt kom denna utnämning att återverka på en annan,
som Rudenschöld strax efter sitt tillträde till kansleriatet gjorde,
och vid hvilken han nämde en person, som icke stått å konsistoriets
förslag. Efter Frosteri utnämning hade konsistoriet den 30 okt.
1771 uppsatt förslag till den efter honom lediga notarieplatsen och
därvid med stor majoritet satt i första rummet magister docens G.
Flygare, som i två år skött kanslist sysslan/ samt från förslaget
uteslutit juris docenten i Åbo, juris dr. J. A. Brandt på den formella

1 Frosterus hade först d. 5 dec. 1770 för professuren ventilerat en
ganska obetydlig filosofisk afhandling »De statu mentis», för öfrigt den
enda, för hvilken han presiderat.

2 Se ett- af Ekeblads hand doclc utan hans namn skrifvet »Bihang
till min underdånige promemoria af d. 1 januari 1771», ställdt till
prinsen (Ups. Bibi.. F. 466).

3 Underligast af allt var, att konungen alldeles uteslöt Herwecli, som
stod i första rummet, och sköt upp Boudrie i hans ställe.

’ Kanslisten dr. A. Hemberg hade 1770 förordnats att sköta Eabenii
ombudsmannaplats, och Flygare förordnats att därunder sköta
kanslist-sysslan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free