Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
grunden, att han försuttit fatalierna.1 Kanslern nämde dock Brandt
den 29 nov. och meddelade konsistoriet den 2 dec., att detta skett,
emedan Brandt varit den mest förtjänte och han icke kunde dela
deras åsikt att fatalierna voro försuttna. Flygare kunde ju hjälpas
med kanslistsysslan, som snart skulle besättas. Så skedde ock, ty
Flygare fick denna plats redan den 19 december. Jag föreställer
mig, att hos kanslern öfvervägde det skälet, att Brandt stått före
Flygare på förslaget till juris adjunkturen, till hvilken Rudenschöld
nyss den 2 nov. nämt kanslisten juris dr. A. Hemberg, möjligen har
ock biskop Mennander i Åbo lagt sig ut för Brandt.2
Genom Frosteri utnämning till professor i filosofi, strax efter
att Christiernin nämts till professor i juridisk ekonomi, hade det
egendomliga inträffat, att den förre fått en professur, för hvilken
han icke alls lämpade sig, under det att han passade rätt bra för
Christernins, och den senare såsom lika mycket filosof som jurist
mycket väl kunde öfvertaga Frosteri plats. Ingenting kunde då
vara naturligare än att de bytte tjänster. Tanken härpå tyckes
hafva förefunnits redan långt tidigare,3 nu gjorde den sig väl
gällande hos alla, särskildt hos de bägge kontrahenterna. Och den
25 okt. 1771 öfverenskommo dessa bägge1 att söka tjänstebyte, dock
på det villkor, att Christiernin skulle behålla »den lön ocli förmåner
som den mig nu nådigst anförtrodda professionen åtfölja»,
Frosterus åter nöja sig med de villkor, som hans fullmakt innehölle, d.
v. s. rätt till lönen för filosofiska professuren, när den en gång blefve
ledig efter K. Asp, som innehade den som emeritus. Vid
universitetet tillstyrkte juridiska fakulteten bytet, likaså konsistoriet.
Det senare uttalade dock, i öfverensstämmelse med hvad
filosofiska fakulteten yttrat, sina betänkligheter i princip för dylika byten,
emedan, som det med en tydlig pik åt Frosterus hette, det lätt
kunde föra till det missbruket, att en ledig professur söktes egentligen
i afsikt att genom ett snart väntadt tjänstebyte kunna förskaffa
sig en annan och lämpligare; som nu förhållandena lågo, kunde den
emellertid ej annat än tillstyrka.5 Kanslern förordade
tjänstebytet den 11 dec., och K. Maj:t stadfäste det den 18 dec., men gaf det
1 Brandt liade dock 5 röster till första rummet, däribland de tre
juristernas och Linnés.
2 So Mallets bref t. Wargentin 24 okt. 1771 (orig. i Vet. Akad. Bibi.).
3 Redan 7 dec. 1770, då ännu ingen visshet fanns, att Prosterus
skulle få filosofiska professuren, skrifver Mallet t. Wargentin
(Bergi-anska saml. T. 18), att Berch med all makt arbetade på, att Prosterus
och Christiernin skulle byta.
4 öfverenskommelsen finns i orig. i R. Ark.
6 Kons. prot. 27 nov. 1771.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
