- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
467

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

407

stiftande myndigheterna efter hand ditflickat. Men det skänker
dock på åtskilliga ställen välderika upplysningar, hvilka skola på
sina platser tillgodogöras; några torde redan här förtjäna att omtalas,
särskildt de som vittna om hvad som genom tidernas skick
kommit ur bruk. Så finner man, att den gamla högtidsdräkten för
rektor, »i långliga tider ej varit brukad», och att den middag nyvald
rektor skulle gifva äfven »för detta kommit ur bruk»; likaså säges
om promotionsmiddagarna, att de »hafva såsom villkorliga ibland
blifvit hållna, ibland ej», men att det dock vore betänkligt att
alldeles förbjuda dem. En annan kulturhistorisk iakttagelse gör man,
då man ser deputerade föreslå, att bestämmelsen om adelns
företrädesplats i de akademiska processionerna skall utgå; en dylik
ligger ock i de många ändrade tidsbestämmelser, som visa att
middagsmålet sedan 1655 flyttats från tolf till ett. Det är väl bekant,
att åliggandet för professorer ocb teologie adjunkter att årligen
disputera faktiskt för länge sedan fått dö bort, deputerade vilja nu få
bestämmelsen alldeles struken. Föreskriften att ensamt teologie
licentiater skola kunna befordras till teologie professorer vill man
ock hafva bort, såsom alldeles ur bruk kommen; knappt torde ock
någon, som under tidehvarfvet blef teologie professor, hafva aflagt
denna examen, sedan blir det ej så sällsynt. Man får ock veta, att
filosofiska fakulteten ensam har en fiscus, men att de tre andra
sakna sådan. ;?.; ^JH

Tvenne uttalanden förtjäna att särskildt framhäfvas. Det ena
var, att deputerade funno påbudet i slutet af kap. 19, att hvarje
professor skulle vårda sig om latinska språkets renhet »så lämpligt,
att det borde bibehållas». Det andra var, att hvarje professor skulle
en gång i månaden anställa examen med åhörarne på sina
föreläsningar för att utröna deras flit och framsteg. Inför detta sista
uttalande känner man sig verkligen tveksam, om det kan vara
riktigt, då, som jag ofvan omförmält,1 något yngre uppgifter
föreligga, att prinsen-kanslern skulle flere år förut medgifvit detta förhörs
afskaffande. Det låter dock tänka sig, att deputerade icke ansett
sig kunna underlåta att upptaga bestämmelsen, så länge den ej var
upphäfd genom formligt kanslersbref, utan prinsen blott
muntli-gen medgifvit, att den finge i tysthet begrafvas.

Medicinska fakultetens yttrande af den 16 mars 1772 om dess
undervisning redogör i största korthet för de ämnen, som hvardera
af dess två professorer hade att behandla. Dess största intesse
ligger väl i, att det upplyser oss om, att dissektionsöfningar verk-

1 Se ofvan s. 439.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0485.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free