Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
ställda af de medicine studerande själfva ansågos nödiga, ehuru
också offentliga anatomier där fortfarande omtalas, samt att det
säges, att undervisningen i kirurgi bör bedrifvas af prosektorn med
kadaver som objekt, det var som vi se Linné, som hade påmint
härom. Märkligt är ock att af detsamma synes, att åtskilliga
utlänningar velat här bli medicine doktorer, men afskräckts af de
preliminära examina i teologi och filosofi, hvadan fakulteten därföre
önskade se dylika promovendi dispenserade från denna föreskrift.
Äfven riksdagen har lagt sig i en punkt af
konstitutionsfrågan, i det att dess mindre sekreta deputation infordrade det
förslag till kanslersinstruktion, som 1761, under det Höpken var för
en tid skild från ämbetet, utarbetats vid universitetet.1 Kanslern,
som icke kunde återfinna handlingen i sitt arkiv och trodde, att
den fanns i Upsala, skref till konsistoriet härom, men detta kunde
blott insända en kopia, eftersom originalet 1761 sändts till
dåvarande prokanslern, ärkebiskop Troilius, för att aflämnas just lill
ofvannämnda deputation.2 Hvad meningen med riksdagens
inblandning i denna särskilda punkt afsåg, är svårt att säga.
Kanske det nu mäktiga Mösspartiet afsett att binda en Hattkanslers
händer, och att detta äfven 1761 legat under första uppslaget i
frågan. Liksom öfriga riksdagsinitiativ fann det sin graf, efter att
augustirevolutionen gjort slut pä ständerväldet.
Ett viktigt stycke i konstitutionerna blef vid denna tid på
universitetets eget initiativ föremål för en reform, nämligen den äfven
förut under pröfning tagna frågan om konsistoriedivisioner och
målens fördelning mellan dessa. Vi erinra osr från ofvan, huru på
1720-talet en dylik reform varit önskad och blifvit så godt som
beslutad, ja äfven af K. Maj:t gillad, ehuru den aldrig sattes i verket
just i och igenom konsistoriets eget motstånd.2 Frågan upptogs
sedan af uppfostringskommissionen och förde till ett yttrande af
konsistoriet, som dock mera höll sig till en gruppering af målen i och
för de tilltänkta divisionerna, än den klargjorde dessa divisioners
beskaffenhet, hvarjämte en tydlig obenägenhet lades i dagen för
dylika divisioner.4 Konsistoriearbetets besvärlighet blef emellertid
alltmera påfallande under tidens fortgång, och sessionernas antal
gick i stigande, särskildt därför att de stundom högst vidlyftiga
1 Se ofvan s. 365 ff.
2 Kanslern t. kons. 2 april 1772 och kons. svar (1. 4.
Kanslerssekreteraren lämnade till rektors afgörande (6 april, kons. arkiv), om
konsistoriet skulle pröfva nödigt göra några anmärkningar vid förra projektet.
3 Se ofvan s. 28 ff.
4 Se ofvan s. 262 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
