Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•le»
ekonomiska målen togo en betydande tid i anspråk. Under Linnés
professorstid (1741—1776) höllos i medeltal 54 sessioner årligen,
således, eftersom alltid färre höllos under ferierna, mer än ett i veckan
under läseterminerna, ock det besvärliga året 1768, då Julinsköldska
konkursen tog konsistoriets tid så starkt i anspråk, växte siffran
ända till 84.1 Ock kärtill kom, att en ej ringa del af de ärenden,
som där behandlades, ofta voro af den obetydligaste art och aldrig
bort erfordra samtliga ledamöters närvaro. Så t. ex., när Linné
höll sin första session som rektor i dec. 1749, finner man, att
konsistoriet då sysslat med sotareanställningar, en lerbräcka för
tegelbruket, val af delegerade för att jämte magistraten tillse, om
tornväktaren kunde logeras i tornet med mera af dylikt slag.2 Också
beräknade ju Rabenius 1769, att af de cirka 450 mål, som årligen
förekommo i konsistoriet, voro blott trettio af den beskaffenhet,
att de påfordrade ett fullt konsistorium, de öfriga åter voro löpande
ock obetydliga mål.3 Det var då naturlig sak, att de professorer,
som lefde för sin vetenskap och sin undervisning, funno hårdt, att
de skulle offra sin dyrbara tid på onödiga sessioner, äfven om andra
icke saknades, som funno ett visst behag just i den konsistoriell
verksamketen med dess prosaiska ämnen och kanske ej minst i de
tillfällen denna erbjöd att hvässa tunga och penna. Tyngden af
konsistoriegöromålen hade som nämdt särskildt framträdt på
våren 1768, då Julinsköldska konkursen var under behandling, och
det var väl icke minst detta färska minne, som dref frågan fram
vid prinsens besök den 13 oktober 1768. Linné gjorde sig då till
tolk för deras känslor, som djupt kände missförhållandet, och gaf
däråt ett utmärkt uttryck. Han yttrade, att konsistorierna
»blifvit så förökta med sessioner och protocoller, att om thesse i lika
grad framdeles skola tilltaga, fruktar jag, att professorerne blifva
assessores, och Consistoria liufvudverk, men academien biverk»,
ökningen i sessionernas antal berodde i hans tanke ej minst på
ökningen i professorernas, ty enhvar ville göra sin röst hörd, men en
professor, som lade an på att vara »totus consistorialis» och att
söka där bhfva rådande, ban tog en dyrbar tid från sin vetenskap och
uppväckte misshälligheter, som förstörde andras tid och lugn; dy-
1 Fries, Linné 2, s. 185. Rabenius beräknar i sitt memorial 18 maj
1769 (Bill. 4, s. 268) cirka 50 sessioner med 8 à 10 mål i hvar.
3 Fries, Linné 2, s. 229—230.
3 Se Rabenii nyssnämda memorial. Konsistoriet tyckte visst, att
Rabenius räknat för hårdt, ty det ausåg (se Bih. 4, s. 282), att
åtminstone en åttondedel af målen behöfde föras till plenum, och som det
räknade 500 mål inalles blir dess siffra å viktiga mål öfver 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
