- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
474

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•474

att blotta sig på något sätt, som kunde sätta hans person i lara,
men då det lät sig göra att utan risk snärta Hattpartiet, har ban
ej underlåtit det; vi erinra oss, huru han vid en disputation i själfva
prinsens närvaro försvarade teser, som tämligen genomskinligt
fördömde Hattarnes politik.1 Höpken, som för öfrigt ej kunde göra
Ihres vetenskapliga storhet rättvisa, betraktade honom med
djupaste misstro.2 Rabenius var därnäst den mest betydande på denna
sida, ban hade ju Mössorna att tacka för sin personliga professur;
som vi hafva sett, hyste ej heller Höpken någon sympati för honom,
och jag har svårt att tro, att icke Gustaf III vid besöket i oktober
1768 bar i Rabenii uttalanden sett uttrycket för en förstucken
Mössåskådning, där finnes ock samtida intyg på hans politiska
trosbekännelse.3 Risell, som sannolikt hade Mössorna att tacka för sin
personliga professur i svensk statsrätt, hvilken ock Gustaf III
skyndade att afskaffa, var intimt lierad med Ihre och beskylldes sedan
att jämte denne hafva af partiagg bidragit att lägga A. Berch i
grafven.4 Teologerna voro jämt delade mellan partierna, såsom jag
ofvan anmärkt;5 den hetsigaste bland dem på Hattpartiets sida
var D. Annerstedt, som ju ock för sina tjänster belöntes med en
professur, den mest betydande å den andra sidan var väl J. Amnell.
som dock ej spelade någon hätsk roll.

De utpräglade partiåsikterna hafva väl i en så upprörd tid icke
kunnat undgå att sträcka sina verkningar djupt ned och inverka
på de akademiska fädernas samlif. 1771 skrifver J. H. Lidén
melankoliskt till bergsrådet D. Tilas: »Under thet alt här andas
politik, och partisaker äro enda taleämnen i alla sällskaper, har jag

1 Se ofvan s. 417.

! Se hans märkliga bref t. Lidén 10 juni 1771 (Ups. Bibi., G. 151: d):
»Den målning herr adjuneten gör om det politiska enthusiasteriet vid
academien kan jag lifligen begripa. En enda man väcker denna oredan,
varit därföre blottstäldt,, sed naturam expellas furca, vunnit myndighet
vid academien, och en reputation af lärdom som ban missbrukar och icke
förtjänar och liknar Don Quixotte, som ser blott jättar, troil och chevalerie.
Hans disputation är därpå en tillökning af bevis, att han bar lo cerveau
brulé.» Höpken nämner ej Ihres namn, men afser tydligen honom;
han liknar Ihre vid Don Quijote äfven i bref t. Sahlstedt 25 aug. 1771
(Bergianska saml. T. 17).

3 Efter Rabenii död skref G. von Kiörning, legat.sekreterare i
Petersburg till Christiernin och gratulerade honom att hafva blifvit fri sina
två antagonister Nordencrantz och Rabenius. Han förespår, att
Dagligt Allehanda (som hyllade Mössprinciper) skall resa ärestoder öfver
dem (7 aug. 1772 orig. i Ups. Bibi., G. 131).

4 Se Mallet t. Wargentin 5 dec. 1774 (Bih. 4, n. 95) och K. Aurivillius
t. densamme d. 18 dec. (Bergianska saml. T. 1(5).

s Se ofvan s. 450, not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free