Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•486
begrafna partitidens sorgliga minnen1 ocb slutligen att ban delade
den troligen allmänna åsikten, att de bögre fakulteternas grader
voro magistergraden öfverlägsna i värdighet och i vetenskapliga
prof, hvarför hatten borde vara dem förbehållen.2 Det kan
tilläggas, att lika ifriga som promovendi voro att få anlägga hattar, lika
ogärna ville de nu underkasta sig det gamla bruket att bära
sidenkappor, men fakulteten, som uthyrde dessa, vägrade samtycka till
en dylik begäran, nu i sin ordning åberopande det långbga bruket.3
Om hösten 1772 aflade den 74-årige kanslern sitt första besök
i Upsala, tidens oro i allmänhet och särskildt hans osäkra ställning,
efter att han i april 1772 afsatts från rådsämbetet, hade väl hittills
lagt hinder i vägen för hvarje tanke på ett dylikt besök. Han
anlände den 12 oktober, mottagen redan vid Flottsund af rektor och
de-kanerna; i ärkebiskopshuset, där han tog sin bostad, föreställdes
akademistaten, som uppvaktade konom företrädd af kursorerna
med sina silfverspiror;1 följande dag föreställdes de å
gustaviani-gården uppställda nationerna. Den 14 firades i domkyrkan teologie
doktorspromotion med de 40 kandidater, som K. Maj:t utsett, bland
dem en enda Upsala-professor, teologen Amnell;5 Rudenschöld
talade utan papper på det gamla romarspråket, såväl vokal som
instrumentalmusik under professor Solanders ledning förköjde
aktens högtidlighet, efteråt gåfvo, som sedan är nämdt, promovendi
en bankett i skytteanum för 100 personer. Den 15 hölls ett långt
konsistorium, och efteråt gaf ärkebiskopen middag, följande dag
höll akademistaten dylik i skytteanum," den 23 afreste kanslern.
1 Christiernin, hvars uttalande (koncept bland fak:s acta) ligger till
grund för fakultetens beslut, hade haft ögat härpå; ban säger, att så länge
riket plågades af partiernas strid, kunde en i sig så oskyldig sak oj
påtänkas utan att väcka misstanke om, att man ville hedra det ena partiet,
nedsätta det andra.
2 Åsikten om magistergradens underlägsenhet var nog gammal
och icke sä underlig, då de högre fakulteternas grader egentligen
förutsatte längre tid och stundom aflades efter den filosofiska, men det är att
ihågkomma, att de teologiska och juridiska graderna så godt som
kommit ur bruk. Mallet beklagade sig emellertid för kanslern 26 okt. 1781
(Bih. 5, s. 78) öfver denna missaktning för magistergraden, ban ansåg,
att lärdom vore allmännare hos magistrar än hos medicine och juris
doktorer, och de förres rätt till doktorstiteln vore fastslagen genom
konstitutionerna, som kallade dem doktorer.
3 Fil. fak. prot. 16 juni 1773. Fakultetens uppköp af kappor
började redan 1743 (se kons. prot,. 28 mars och kanslersbref 21 april s. å.).
4 Beskrifningen på besöket är tagen ur Allmänna Tidningar 8 dec. 1772.
5 Af de tre öfriga teologerna var Hydrén promoverad redan 1752 i
Upsala, Clewberg och Hesselgren i Lund 1768.
6 Kollationen kostade ej mindre än 3,439 dlr. kpt. (afkortn.boken 1771).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
