- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
487

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•487

I konsistoriesessionen den 15 hälsade Linné som rektor
kanslern välkommen,1 hvarpå denne svarade vackert, yttrande bland
annat, att han icke kommit för någon obehaglig granskning, då
han ju icke hade sig några felaktigheter vid universitetet bekanta,
men väl visste, att lärostolarne bekläddes af nitiska män, som
gjorde universitetet heder och omsorgsfullt fyllde sina plikter. Bland
de många ärender, som sedan föredrogos, kan nämnas, att rektor
frågade, om man längre behöfde taga vård om Rabenii efterlämnade,
på offentligt uppdrag gjorda handskriftsamlingar, som sistlidne
riksdags justitiedeputation ålagt universitetet att förvara.
Rudenschöld uttalde först någon tvekan, om det kunde vara nödigt,
att detta arbete bragtes till sitt slut, därest det möjligen vore
lämpadt efter det. nu afskaffade regeringssättet, men sedan Melander
omförmält, att samlingarna icke gingo längre än till 1680 och
endast innehöllo en historisk inledning till vårt lagverk, anmodade
Rudenschöld konsistoriet att inkomma med skriftligt
betänkande. — Vidare upplyste kanslern, att konungen indragit professuren
i statsrätt, ehuru beslutet ännu icke expedierats, och att han själf
som kansler funnit bäst att bespara konsistoriet bekymret att
behöfva yttra sig i frågan. — Något eget verkar, att nu höra Linné
som rektor omförmäla, att ehuru ungdomen i allmänhet visat dygd
och stadighet, har dock understundom försports lios densamma
hug för kortspel och ännu mera för den oseden att infinna sig
förklädd vid bröllop och dylika tillfällen här i staden samt
åstadkomma trängsel och missnöje, ty i sitt rektorsprogram två månader
senare tillkännagifver han sin glädje öfver, att nu mera ingen
klagat öfver »nocturnae grassationes et compotationes, tesserarum
chartarumque usus et personatae facies», — Hvad som talades om
förslaget till en ny biblioteksbyggnad uppskjuter jag till längre fram.
däremot kan nämnas, att. då bibliotekarien Frondin erinrade om
konungens löfte som kansler att utverka höjning i bibliotekets anslag
för bokinköp från 300 till 1,000 dlr. smt.,3 hvilket aldrig infriats,
lofvade Rudenschöld att påminna därom. Han gjorde det ock den
28 oktober, och redan påföljande 4 november utfärdades ett
kungabref, som stadgade ofvannämda stegring i anslaget. — Vidare
behandlades frågan, om man icke skulle antaga den store
myntkännaren, kanslirådet C. R. Berchs förslag, att hans stora katalog
öfver svenska mynt och medaljer skulle tryckas på universitetets
bekostnad, efter arbetet skulle vara till stor tjänst för alla myntka-

1 Talen äro tryckta i Tidningar utg. i Upsala 1773, n. 5. Sessions-

protokollet i öfligt i Bih. 4, n. 84.

3 Se prot. vid prinsens besök 9 sept. 1767 (Bill. 4, s. 246).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free