Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•488
binett, ej minst universitetets eget vid inköp ock komplettering
för dess räkning, konsistoriet tillstyrkte ocli kanslern biföll
förslaget.1 — Slutligen ställde kanslern på konsistoriet den frågan,
huruvida konsistoriet börjat sitta på divisioner enligt kungbga
författningen af 1771, hvartill rektor något generad måste svara, att
det icke skett ännu, men skulle snart ske. Vi skola längre fram i
ett sammanhang följa denna reforms underliga behandling och dess
slutliga sotdöd. — Troligen har konsistoriet i anledning af det
höga besöket beslutat att slå en medalj öfver kanslern. Den blef
färdig nästa år, då ett exemplar i guld om 30 dukater jämte 50 i silfver
öfverlämnades till kanslern, medan 7 i silfver sparades för utdelning;
kostnaden uppgick till 3,532 dlr. smt..2
Under nyss skildrade session berördes ej en fråga, som dock
redan var på dagordningen, nämligen den om äldre docenters
belönande med fullmakter som e. o. adjunkter. Gustaf III hade varit
den förste att som kansler tillskapa en dylik titel, då ban 1767
nämde docenten P. Svedelius till e. o. adjunkt. Fem år förgingo sedan,
utan att prejudikatet lockade till efterföljd, men vid början af
sommaren 1772 hade Johan Murberg, sedan 1763 docent i hebreiska,
anhållit om en dylik titel, uppenbarligen för att lätta för sig
ansökningen till en skolplats.3 Filosofiska fakulteten, till hvilken
ansökan remitterats redan den 12 juni 1772, afgaf först den 7
oktober sitt yttrande; detta blef afstyrkande dels på den grund, att
kungliga brefvet af 1739, som förbjöd tillskapande af e. o.
professorer, tycktes böra skydda äfven adjunkterna, dels emedan tre
andra docenter M. B. Malmstedt, J. Hultkin och L. Hallencreutz4
skulle bli orättvist förbigångna. Endast Melander hade tillstyrkt,
hufvudsakligen emedan det var enda sättet att hjälpa docenterna vid
befordran utom universitetet, i det att docentåren då icke
räknades som merit men väl en kanslersfullmakt å e. o. adjunktur. Det
var naturligen lätt för kanslern att lösa denna härfva genom att
befordra alla fyra på en gång. Han meddelade konsistoriet under
1 C. R. Berchs Beskrifning öfver svenska mynt etc. utkom i Upsala
1773: den kostade universitetet 1,535 dlr. smt. (hufvudboken 1772).
2 Intet protokoll anger, när medaljpräglingen beslöts. Den 7 maj
1773 bestämdes devisen. Om fördelningen af exemplaren se prot. 24
juli 1773 och kanslersbrefvet 20 sept. s. å. Kostnaden synes af
hufvudboken 1772.
3 Murberg, född 1734, blef 1773 lektor i Gäfle, sedan rektor vid
Stockholms storskola och 1787 invald i Svenska akademien.
4 Malmstedt, född 1724, blef docent 1751, fick professorstitel 1787,
dog 1798. — Hulthin, född 1728, blef docent 1761, lektor i Linköping
1775. — Hallencreutz, född 1739, blef docent 1762 och lektor i Gäfle 1776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
