Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•489
sin Upsalavistelse, att han hyste dylik afsikt men ej ville verkställa
den, förrän konsistoriet yttrat sig om dessa adjunkters ämnen; det
kungliga brefvet af 1739 ansåg ban icke utgöra något hinder, och han
fann docenternas ställning tryckande, i det å ena sidan utsikten
till befordran vid universitetet icke var stor, å den andra de ej
ägde räkna tur, då de sökte befordran vid gymnasierna. Konsistorium
gjorde ej någon invändning utan föreslog (21 okt.) att göra
Hallen-creutz till e. o. adjunkt i teologi, Malmstedt in literis humanioribus,
Hulthin i teoretisk och praktisk filosofi, Murberg i orientaliska språk.
Tre dagar senare utfärdade kanslern de fyra fullmakterna.
Då man erinrar sig, huru ifrigt konsistoriet, kraftigt understödt
a£ Höpken, år 1762 bekämpat och lyckats afvärja Frosteri begäran
att få e. o. professorstitel, måste man förvånas att se det nu blott
10 år senare icke blott icke motsätta sig, utan äfven förorda ej
mindre än tvenne dylika ansökningar. Uppfattningen af sakens
betydelse kan hafva blifvit en annan, men sannobkt har man afvetat,
att man å högre ort icke hade att påräkna något stöd för ett
motstånd, i synnerhet sedan kanslern alldeles nyss begynt tillskapa e. o.
adjunkturer. Den som begynte leken var akademisekreteraren
G. A. Boudrie. Han hade tröttnat på sin 11-åriga verksamhet i
kansliet, var väl ock något lat och fann då en e. o. professur
bekvämare. Hvad som nu särskildt eggade honom var, att han tidigare
på året icke fått rum å förslaget till poeseos professuren och
ansåg sig på den grund berättigad till någon ersättning. Den
filosofiska fakultetens majoritet gjorde inga svårigheter.1 Den fann
visserligen å ena sidan flera skäl att afstyrka än tillstyrka, särskildt
som ingen brist vore å lärareplatser, men å andra sidan måste den
taga i betraktande Boudries lärdom och skicklighet samt huru han,
som i brist på annan befordran måst söka sig in vid kanshet, nu
önskade att få någon lisa för sin mödosamma tjänst därstädes och att
få följa sin naturliga böjelse för undervisningskallet. Det skulle
ömma fakulteten, om ban genom någon dess åtgärd skulle
utestängas från den kungliga nåd, hvaraf andra i samma ställning fått
hugna sig,2 han innehade ock värdigare fullmakt och flere
tjänsteår än någon annan som kunde anmäla sig till en ledigblifvande
professur, dessutom gjorde han icke anspråk på säte och stämma i
fakultet och konsistorium och komme ej heller att gravera akade-
1 Fak. prot. 30 nov. 1772 i Bih. 4, n. 86.
2 Härå känner jag blott två exempel, som dock knappast bort här
kunna åberopas. Juris adjunkten Piscator fick professorstitel 1747,
men det skedde, då ban tog afsked, ocli v. bibliotekarien Ev. Ziervogel
fick 1757 samma titel för sin förtjänst om myntkabinettet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
