Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•493
toriets beslut ocli kanslerns utslag varit förhastade och mindre väl
grundade; han ville därför önska att »i ett så upplyst samhälle den
anständighet i omdömen och utlåtelser icke måtte saknas, som
ledamöter böra visa hvarannan». Christiernin teg för
ögonblicket, men han väntade nog blott på tillfälle att gifva svar på tal. Och
när några månader senare konsistoriet (26 juni) förehade professor
Svedelius lönefråga, passade han på att något giftigt inleda sitt
anförande med att säga, att man ju kunde vara i tvekan, om han,
som icke tagit del i det beslut, som framkallade Svedelii begäran,
ägde yttra sig, sedan kanslern behagat anmärka, att de ekonomiska
målen skulle behandlas som rättegångsmål; han lade därtill en
halft beslöjad antydan, att han ansåg sig vara förra gången dömd
ohördan. Hans starka ovän D. Melander passade på att vid
justeringen (24 juli), i ord som ej kunde missförstås, framhålla, att
Chris-tiernins uttalande var riktadt mot kanslern. Rudenschöld tog illa
vid sig vid protokollets genomläsande och skref genast till
Christiernin ett allvarsamt bref (3 aug.), att han kände för väl sitt
ämbetes värdighet för att ingå i något försvar af sin skrifvelse af den
29 mars, ej heller ville han taga något steg, som kunde bli denne
obehagligt; vore Christiernin missnöjd med något hans åtgörande,
ägde han ju besvära sig hos K. Maj:t, det vore bättre än att utgjuta
sig i protokollen. Af detta bref sände kanslern en kopia till
rektor med begäran att denna måtte biläggas protokollet. När detta
kanslersbref den 12 augusti föredrogs i konsistoriet, begärde
Christiernin att få uppläsa sitt svar till kanslern och få äfven detta till
protokollet, men detta förvägrade konsistoriet med riktig
uppfattning af det passande. Christiernin tyckes därpå hafva till en
början sansat sig och ansett bäst, om hela saken kunde bringas ur
världen genom att allt stötande i hans uttalande eller till och med
hela hans votum uttoges ur protokollet, mot villkor dock, att
kanslerns bref också skulle försvinna därur. Rudenschöld gick
välvilligt in härpå, men Christiernins oförskämdhet bragte saken på fall,
i det han begärde, att kanslern skulle utpeka hvad som borde gå
ut, och när denne fann detta väl starkt, kom frågan i stackning och
slöt med, att både den ene och den andre meddelade konsistoriet,
att de ansågo bäst att allting förvarades i protokollet.1
1 Hela denna historia är oj lätt att fullt klargöra, ty många
handlingar saknas. Alla kanslerns bref från och med 3 aug. finnas visserligen
i kons. arkiv. Men protokollen hafva icke något om saken från 12 aug.
till 6 nov., då Christiernin begärde, att allt skulle i dem kvarstå, hvilket
dock ej skedde. Bland acta finns blott en odaterad skrifvelse af
Christiernin, framkallad af kanslerns bref d. 20 augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
