Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•507
råde han tanke och upptog nu frågan i konsistoriet den 4 juni. Detta
invände, att det redan lofvat von Hofsten medlen för att fylla hans
lån, hvarå redan 76,000 utbetalts till honom. Det hjälpte dock
icke, ty i sessionen den 11 förklarade nu kanslern, att han icke fann
betryggande att utlåna så mycket pengar på ett enda håll, så
mycket mera som bruksegendomar under nuvarande konjunkturer ej
erbjödo synnerlig säkerhet, och banken dessutom ägde inteckning
före universitetet å 301,000 dlr. kpt., under det man hade
förmånsrätt för inteckning i Salnecke, och landtegendomar ej voro utsatta
för så stark värdeminskning. Han ansåg, att von Hofsten endast
fått löfte om att efter hand få sina 170.000 och kunde vara nöjd med
hvad ban redan fått. När så denne längre fram hotade att göra
sak däraf, skref Rudenschöld stolt till konsistoriet, att ehuru ingen
gjort invändning i den session, då ban beslöt ändringen, vore han
redo att ensam blira ansvaret, och att hvad slut en sådan sak än
finge för honom, skulle han vara glad öfver att hafva räddat några
hundratusen daler åt universitetet.1 Konsistoriet lät dock von
Hofsten sedan få låna något mera, ehuru ej till det belopp, hvarom
förut varit tal, och kanslern förklarade sig härmed nöjd.2
Eftersom det dubbla nådåret för Roséns änka berördes vid
redogörelsen för kanslersbesöket 1773, kan nämnas, att kanslern
nu meddelade, att K. Maj:t förklarat, att aflidne juris adjunkten
Walls änka icke kunde erhålla dubbelt nådår, men att
universitetet borde tillse, att hon, eftersom omständighetenia vore
ömmande, kunde få en motsvarande ersättning; konsistoriet gick ock
härom genast i författning.
Tvenne frågor af vikt, som förekommo vid kanslersbesöket, den
ena om arvode åt akademisekreteraren G. Flygare, den andra om
anskaffande af medel till lön för den anatomie professur, som
konungen nyss skapat, har jag utbrutit för särskild behandling. Jag
tager den senare först. Behofvet af en tredje professur i
medicinska fakulteten i anatomi och kirurgi hade långt tidigare framhållits
såväl af Linné som af Samuel Aurivillius,3 men ingen satte dess
tillskapande ifråga, då universitetets tillgångar icke syntes medgifva,
något dylikt. Frågan blef dock aktuell, då år 1774 det förspordes,
1 Kanslern t. kons. 23 juni 1774 i Bih. 4, n. 94.
2 Kanslersbref 30 nov. 1775. Hufvudböckerna visa, att von
Hofsten till och med 1775 fått låna 34,000 dlr. smt. (102,000 i kpt.), och lånet
ökades ej. När v. II. fick sitt sista lån, yttrade Christiernin (9 dec. 1775),
att de, som tillstyrkt det, borde ansvara därför med sina löner och
egendom. Aspska lånet inbetaltes 1776.
3 Se Linnés yttrande 14 juni 1758 (Linnés Bref 1, s. 170) och Aurivillii
d. 26 maj 1759 (Bih. 4, s. 120—121).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
